Dag 1...
Dag ett i den bistra och orealistiskt kalla verkligheten igen.
JAG FRYSER...
VAR ÄR MIN SINGHA? Och mina flippflopp?
Ska försöka bena ut lite vad som hänt under de 2 veckor jag befunnit mig i kronisk saltlake med turkos nyans och med en ständig följeslagare vid namn Songsingläj.... (Det betyder 2 små Singha på thai, ifall ni var väldigt nyfikna på det)
Jag flagnar!!!!
Måste härmed även dementera ett litet statusinlägg på allas vår älskade Facebook, där jag i en kort stund av asiatiskt hjärnsläpp förväxlade djisippett (21) och djisipp (20). Alla ni som har fått lida för denna pinsamma feltolkning kommer att få en rejält tilltagen kontant kompensation, fast i Baht. (har lite skrammel i fickan jag vill bli av med på ett smidigt sätt)
Saporot betyder ananas, glöm för i helvete aldrig det.... Kan bli väldigt fel om du av en händelse befinner dig hos en hjärnkirurg och tror att det betyder hjärna.
Vad hjärna heter på thai vet jag inte då det inte förekom hjärn-shakes på de barer vi besökte. Kan tyckas vara lite B, men nu ska vi inte klandra Thailand så mycket för det, de är ju så vänliga på andra sätt.
På tal om hjärnor så fungerade min egen lilla skrynkliga riktigt dåligt i 38 graders värme. Fast jag svalkade av den hela tiden med kall öl eller en och annan bucket rom och cola, så hade jag otur mest hela tiden med tänket. Vilken tur att det inte ställdes så höga krav på min intelligens just då. Tänk om de till exempel skulle vilja att jag drog roten ur hypotenusan, ja då skulle jag få problem.
I Thailand äter man konstiga saker. I Thailand är inte en köttbulle alltid en köttbulle. Men vad spelar egentligen det för roll? Den var rund, den var ljusbrun, den hade tre kompisar på samma spett, och jag tog 4 spett. 16 stycken ljusbruna bollar doppade i en barnvänlig napalm-sås. Men vänta, det där skrev jag ju i den förra bloggen. Undrar varför just de små rara självmordsgodisarna har etsat sig fast i mitt minne?
Vi går till nästa stånd (sluta tänk på snusk nu!!!) på nattmarknaden.
Jag hade ju lovat mig själv att käka grillade insekter om jag hittade några. Men vid nästa stånd, ett riktigt praktstånd må jag säja, så var det istället för bollar eller insekter mer åt leverhållet. Stora feta levrar, som man kunde få sig en bit av. Kanske även mjälte och njure. Men det var väl inte insekter? Skönt. Knapprar hellre på krispiga stora skalbaggar än sätter tänderna i en njure.
Vi gick vidare. Hittade en gumma som grillade vanliga grillspett. Lite Svensson över det hela, men om man doppar dem i rödaktig, nästan genomskinlig napalm så blir det väldigt lite Svensson kvar. Och väldigt lite Olsson med faktiskt.
Kom överens med min tunga och mun att nu fick det vara nog med starka såser.
Det är väl fan att man har så kort minne.
Stark mat blev det fler gånger under 14-dagarsperioden, men jag överlevde, varje gång.
Eftersom min respartner skriver dagbok över alla strapatser och andra mindre betydelsefulla händelser på sina resor, tänkte jag att jag kunde läsa den sen om jag behövde komplettera mitt minne med något roligt. Men efter 2 veckor på bortaplan hade hon bara skrivit dag ett och lite dag 2, så henne fick man ingen hjälp av. Vad hände egentligen?
Har sett flera kort från resan som jag med ett bestämt nej, måste dementera å det kraftigaste. Jag säjer bara "Photoshop"... Det är INTE jag på bilderna.... Jag om nån borde väl minnas om jag gjort, inte gjort, inte haft kläder, sett full ut, lånat en gitarr osv osv.... Eller hur?
Förresten så är allt redan preskriberat.
Preskribtionstid Kungamord - aldrig
Vanligt mord - 25 år fram till 2010, nu är den borttagen
Preskribtionstid semestertokerier - 4 timmar.... (eller tills solen går upp.... eller ner, eller man kan se en sol på ett vykort eller liknande)
Eftersom de bara kört på 50% personalstyrka när jag varit borta så har det växt högar både här och där, mest här faktiskt. Och då speciellt på mitt skrivbord. Med andra ord borde jag ta mig i kragen och sova en stund nu, så jag orkar titta på högarna även på eftermiddagen.
Tjing så länge...
JAG FRYSER...
VAR ÄR MIN SINGHA? Och mina flippflopp?
Ska försöka bena ut lite vad som hänt under de 2 veckor jag befunnit mig i kronisk saltlake med turkos nyans och med en ständig följeslagare vid namn Songsingläj.... (Det betyder 2 små Singha på thai, ifall ni var väldigt nyfikna på det)
Jag flagnar!!!!
Måste härmed även dementera ett litet statusinlägg på allas vår älskade Facebook, där jag i en kort stund av asiatiskt hjärnsläpp förväxlade djisippett (21) och djisipp (20). Alla ni som har fått lida för denna pinsamma feltolkning kommer att få en rejält tilltagen kontant kompensation, fast i Baht. (har lite skrammel i fickan jag vill bli av med på ett smidigt sätt)
Saporot betyder ananas, glöm för i helvete aldrig det.... Kan bli väldigt fel om du av en händelse befinner dig hos en hjärnkirurg och tror att det betyder hjärna.
Vad hjärna heter på thai vet jag inte då det inte förekom hjärn-shakes på de barer vi besökte. Kan tyckas vara lite B, men nu ska vi inte klandra Thailand så mycket för det, de är ju så vänliga på andra sätt.
På tal om hjärnor så fungerade min egen lilla skrynkliga riktigt dåligt i 38 graders värme. Fast jag svalkade av den hela tiden med kall öl eller en och annan bucket rom och cola, så hade jag otur mest hela tiden med tänket. Vilken tur att det inte ställdes så höga krav på min intelligens just då. Tänk om de till exempel skulle vilja att jag drog roten ur hypotenusan, ja då skulle jag få problem.
I Thailand äter man konstiga saker. I Thailand är inte en köttbulle alltid en köttbulle. Men vad spelar egentligen det för roll? Den var rund, den var ljusbrun, den hade tre kompisar på samma spett, och jag tog 4 spett. 16 stycken ljusbruna bollar doppade i en barnvänlig napalm-sås. Men vänta, det där skrev jag ju i den förra bloggen. Undrar varför just de små rara självmordsgodisarna har etsat sig fast i mitt minne?
Vi går till nästa stånd (sluta tänk på snusk nu!!!) på nattmarknaden.
Jag hade ju lovat mig själv att käka grillade insekter om jag hittade några. Men vid nästa stånd, ett riktigt praktstånd må jag säja, så var det istället för bollar eller insekter mer åt leverhållet. Stora feta levrar, som man kunde få sig en bit av. Kanske även mjälte och njure. Men det var väl inte insekter? Skönt. Knapprar hellre på krispiga stora skalbaggar än sätter tänderna i en njure.
Vi gick vidare. Hittade en gumma som grillade vanliga grillspett. Lite Svensson över det hela, men om man doppar dem i rödaktig, nästan genomskinlig napalm så blir det väldigt lite Svensson kvar. Och väldigt lite Olsson med faktiskt.
Kom överens med min tunga och mun att nu fick det vara nog med starka såser.
Det är väl fan att man har så kort minne.
Stark mat blev det fler gånger under 14-dagarsperioden, men jag överlevde, varje gång.
Eftersom min respartner skriver dagbok över alla strapatser och andra mindre betydelsefulla händelser på sina resor, tänkte jag att jag kunde läsa den sen om jag behövde komplettera mitt minne med något roligt. Men efter 2 veckor på bortaplan hade hon bara skrivit dag ett och lite dag 2, så henne fick man ingen hjälp av. Vad hände egentligen?
Har sett flera kort från resan som jag med ett bestämt nej, måste dementera å det kraftigaste. Jag säjer bara "Photoshop"... Det är INTE jag på bilderna.... Jag om nån borde väl minnas om jag gjort, inte gjort, inte haft kläder, sett full ut, lånat en gitarr osv osv.... Eller hur?
Förresten så är allt redan preskriberat.
Preskribtionstid Kungamord - aldrig
Vanligt mord - 25 år fram till 2010, nu är den borttagen
Preskribtionstid semestertokerier - 4 timmar.... (eller tills solen går upp.... eller ner, eller man kan se en sol på ett vykort eller liknande)
Eftersom de bara kört på 50% personalstyrka när jag varit borta så har det växt högar både här och där, mest här faktiskt. Och då speciellt på mitt skrivbord. Med andra ord borde jag ta mig i kragen och sova en stund nu, så jag orkar titta på högarna även på eftermiddagen.
Tjing så länge...
Kommentarer
Trackback
