Hej vad det går mellan P och L....
Jaha, då var det sista arbetsdagen före drygt två veckors latmaskande i solstolen, bland sandloppor, Baywatchbruttor (helst topless) och Bacardi Breezerförsäljare på stranden som just de här två veckorna har extrapris på Watermelon och Pineapplesmakerna.
Va? Tycker ni jag har dagdrömmar? Finns det inte Baywatchbrudar på riktigt? Är det aldrig extrapris på Bacardi?
Men sandloppor då? De finns väl?
En solstol och en Singha räcker det med. Bara jag slipper sälja plåt i 15 dagar. Sist jag var i Bangkok ringde en kund till mig. Tjena mannen, började han. Hej sa jag (skulle kanske ha sagt Sawatikaa istället, så han fattade vart jag befann mig). Han började tjata om nåt jobb, och jag lyssnade med ett halvt öra (hur man nu kan göra det) och försökte vakna till. Klockan var 1 på eftermiddagen i Thailand och 7 på morgonen hemma, och jag låg och sov eftersom vi kom dit dagen innan och inte hade hunnit ställa om oss tidsmässigt.
Tänkte att kunden kunde väl få snacka lite om han ville, det kostade ju honom bara 27:- i minuten. Efter ett litet tag sa jag att jag kunde fixa det han ville att jag skulle fixa om 2 månader, då jag åkte hem igen, men att sköta jobbet 1000 mil hemfrån var lite svårt. Då blev det tyst.... Va fan gör du där? Du ska ju vara här!!! Nu funkar ju ingenting... Men det gjorde det. Jag var tydligen inte oersättlig, vilket jag påstod vid varje löneförhandling. Ingen är oersättlig, förutom Freddie Bulsara (gissa vem det är) och han är ändå dödens dööööd....
Den här gången stannar jobbmobilen hemma...
Sen i efterhand så fick jag reda på att även jag fick betala för mobiltrafik när nån ringer upp mig. 300:- kostade det där samtalet mig. Är lite bitter fortfarande, men eftersom samma person även är kund till mig på mitt nya jobb så ska jag nog kunna lura till mig 300:- plus ränta på nåt sätt. Eller så skiter jag i det.
Man kanske skulle ringa honom när jag vet att han är utomlands, dra ut på samtalet... "Vänta lite Rickard.... Hur är det med din hund då? Jasså du har ingen hund... Vänta, lägg inte på än.... Hur..... är det med.......... Nån i din närhet? Vem som helst? Jag är jättenyfiken ju.... Vänta, inte lägga på än, det är 220:- kvar.....
Vad ...... ska....... du .........äta ikväll? Favoritfärg? Har du mjäll? Ska vi hitta på nåt sen?.....
Hm.... Fan, han la på......
300:- är väl skit samma...
Idag är det fredag och alla fadäser igår är som bortglömda.
Dagen som började i en katastrof fortsatte i samma mönster ända fram till klockan 16:00 då jag gick hem och förträngde att jag var tvungen att ha ett jobb för att få mat på bordet.
Skulle lossa en långtradare, vilket sällan är mitt jobb då vi egentligen har lagerpersonal som sköter sånt. Men är de sjuka, så visst, jag kan också köra truck. Godset som skulle av var 6 meter långt och bestod av stuprör och hängrännor. Sånt som vatten ramlar omkring i innan det forslas ner mot marken och orsakar fuktskadade husgrunder. Och för sista gången, det finns inget som heter stuprännor... Har aldrig funnits, kommer aldrig att finnas heller...
När jag hade hela bunten ca 4 meter upp i luften skars stroppen av. Som i slowmotion såg jag hur min förmiddag passerade revy där jag stod och lekte plockepinn i megaformat...
Men jag gjorde som jag alltid gör i såna här situationer. Rycker på axlarna och beamar mig likt kapten Spock till en annan plats. Nu gick det inge vidare med beamandet, så jag fick helt enkelt stå där och plocka rör och rännor.
Kul va??? NOT....
Vad kunde mer gå snett en sån här dag? Ja till exempel så kan man ju backa på en liten sketen grunka med trucken. Om man vill...
Har man otur så kostar grunkan 5400:-
Ja, jag råkade göra det också... Fan, jag kanske inte är så bra på att köra truck...
Hela torsdagen är som ett töcken, och det beror INTE på överkonsumtion av EspressoChoc. En sliskig röra av alla sorters pulver som finns i vår eminenta kaffemaskin. På lunchen fick jag nog efter att ha blivit avbruten i mitt idisslande två gånger på 5 minuter, så då övervägde jag noga i 1 och en halv sekund att jag skulle stänga av alla telefoner. Vad skönt det blev sen. Tyst som i kristdemokraternas valstuga...
Tror ni inte att det kom in en kund då... Jag skulle ha låst grinden också.
Han fick köra lite självbetjäning, och det gick ju bra. De hittar rätt bra på lagret då det går fortast för dem att hämta själva. Nästa steg i rätt riktning är att lära dem hur de knappar in sina grejer i datasystemet, så vi slipper det med. Vi kan sitta på en varsin puffkudde med en paraplydrink i handen och en sollampa i nyllet och se på när pengarna rullar in utan att göra ett dyft. Skulle trivas rätt bra då.
Nu är det dags att inspektera kakburken. Vad får vi för gott idag? Jag gissar på havrekakor.
Havrekaka.... Och sen, en ko som idisslar...
Va? Tycker ni jag har dagdrömmar? Finns det inte Baywatchbrudar på riktigt? Är det aldrig extrapris på Bacardi?
Men sandloppor då? De finns väl?
En solstol och en Singha räcker det med. Bara jag slipper sälja plåt i 15 dagar. Sist jag var i Bangkok ringde en kund till mig. Tjena mannen, började han. Hej sa jag (skulle kanske ha sagt Sawatikaa istället, så han fattade vart jag befann mig). Han började tjata om nåt jobb, och jag lyssnade med ett halvt öra (hur man nu kan göra det) och försökte vakna till. Klockan var 1 på eftermiddagen i Thailand och 7 på morgonen hemma, och jag låg och sov eftersom vi kom dit dagen innan och inte hade hunnit ställa om oss tidsmässigt.
Tänkte att kunden kunde väl få snacka lite om han ville, det kostade ju honom bara 27:- i minuten. Efter ett litet tag sa jag att jag kunde fixa det han ville att jag skulle fixa om 2 månader, då jag åkte hem igen, men att sköta jobbet 1000 mil hemfrån var lite svårt. Då blev det tyst.... Va fan gör du där? Du ska ju vara här!!! Nu funkar ju ingenting... Men det gjorde det. Jag var tydligen inte oersättlig, vilket jag påstod vid varje löneförhandling. Ingen är oersättlig, förutom Freddie Bulsara (gissa vem det är) och han är ändå dödens dööööd....
Den här gången stannar jobbmobilen hemma...
Sen i efterhand så fick jag reda på att även jag fick betala för mobiltrafik när nån ringer upp mig. 300:- kostade det där samtalet mig. Är lite bitter fortfarande, men eftersom samma person även är kund till mig på mitt nya jobb så ska jag nog kunna lura till mig 300:- plus ränta på nåt sätt. Eller så skiter jag i det.
Man kanske skulle ringa honom när jag vet att han är utomlands, dra ut på samtalet... "Vänta lite Rickard.... Hur är det med din hund då? Jasså du har ingen hund... Vänta, lägg inte på än.... Hur..... är det med.......... Nån i din närhet? Vem som helst? Jag är jättenyfiken ju.... Vänta, inte lägga på än, det är 220:- kvar.....
Vad ...... ska....... du .........äta ikväll? Favoritfärg? Har du mjäll? Ska vi hitta på nåt sen?.....
Hm.... Fan, han la på......
300:- är väl skit samma...
Idag är det fredag och alla fadäser igår är som bortglömda.
Dagen som började i en katastrof fortsatte i samma mönster ända fram till klockan 16:00 då jag gick hem och förträngde att jag var tvungen att ha ett jobb för att få mat på bordet.
Skulle lossa en långtradare, vilket sällan är mitt jobb då vi egentligen har lagerpersonal som sköter sånt. Men är de sjuka, så visst, jag kan också köra truck. Godset som skulle av var 6 meter långt och bestod av stuprör och hängrännor. Sånt som vatten ramlar omkring i innan det forslas ner mot marken och orsakar fuktskadade husgrunder. Och för sista gången, det finns inget som heter stuprännor... Har aldrig funnits, kommer aldrig att finnas heller...
När jag hade hela bunten ca 4 meter upp i luften skars stroppen av. Som i slowmotion såg jag hur min förmiddag passerade revy där jag stod och lekte plockepinn i megaformat...
Men jag gjorde som jag alltid gör i såna här situationer. Rycker på axlarna och beamar mig likt kapten Spock till en annan plats. Nu gick det inge vidare med beamandet, så jag fick helt enkelt stå där och plocka rör och rännor.
Kul va??? NOT....
Vad kunde mer gå snett en sån här dag? Ja till exempel så kan man ju backa på en liten sketen grunka med trucken. Om man vill...
Har man otur så kostar grunkan 5400:-
Ja, jag råkade göra det också... Fan, jag kanske inte är så bra på att köra truck...
Hela torsdagen är som ett töcken, och det beror INTE på överkonsumtion av EspressoChoc. En sliskig röra av alla sorters pulver som finns i vår eminenta kaffemaskin. På lunchen fick jag nog efter att ha blivit avbruten i mitt idisslande två gånger på 5 minuter, så då övervägde jag noga i 1 och en halv sekund att jag skulle stänga av alla telefoner. Vad skönt det blev sen. Tyst som i kristdemokraternas valstuga...
Tror ni inte att det kom in en kund då... Jag skulle ha låst grinden också.
Han fick köra lite självbetjäning, och det gick ju bra. De hittar rätt bra på lagret då det går fortast för dem att hämta själva. Nästa steg i rätt riktning är att lära dem hur de knappar in sina grejer i datasystemet, så vi slipper det med. Vi kan sitta på en varsin puffkudde med en paraplydrink i handen och en sollampa i nyllet och se på när pengarna rullar in utan att göra ett dyft. Skulle trivas rätt bra då.
Nu är det dags att inspektera kakburken. Vad får vi för gott idag? Jag gissar på havrekakor.
Havrekaka.... Och sen, en ko som idisslar...
Kommentarer
Postat av: Mr A
Plockepinn som är så roooligt! :-)
Trackback