idlerunning

Kan man woka räv?
Vad kostar en frontspoiler till en Audi A3?
Nu har det inte hänt nånting, men igår kväll var det nära att jag hade fått material till en ny pälsmössa med svans.

I Sturgis i South Dakota finns Roadkill Café...
Jag har alltid varit nyfiken på deras meny. Den borde ändras dag för dag. Eller så är den stående menyn Racoon och Mexican... Med dipp...

Det var på hemväg från Kvicksund jag skymtade räven. Jag hade varit och hälsat på några vänner som bjöd på mat. Jag älskar att äta borta. Alla har ju sina specialitéer som de bjuder på. Själv har man ju snöat in på en sorts föda, men nu har jag två nya recept jag måste göra. Jag är ju ett big fan av kyckling, salami, soltorkade tomater, fetaost, creme fraiche. Tänk att jag aldrig har kommit på tanken att röra ihop alla dessa ingredienser själv.

Gillar inte bara att äta borta, att bjuda på mat är också trevligt. Men det är lätt att bli självkritisk. Man vet ju hur det brukar smaka, och har liksom blivit van. Men för någon annan som levt på risgrötstuber och Billys kanske det är en kulinarisk upplevelse utan dess like. "Smakade det verkligen bra?" "Ja, sluta tjöta nu" "Ja, men var det gott då, tyckte du?" "Nej, det smakade kinesapa (internskämt)... Klart som fan att det smakade bra, jag slickar ju till och med på tallriken"...

När det är soprent på bordet, och ingen ligger och spyr på muggen, ja då kan man vara nöjd med kockandet.
Nog för att de kan fejka att det smakde bra, men det är väldigt svårt att fejka att man tar både två och tre gånger av maten. Labero kan, Tobbe trollkarl kan, men de har aldrig ätit hos mig.

Tänk vad mat har blivit viktigt med åren. Ju äldre man blir, desto lättare är det att gå igång på matsnack eller genom att äta gott. Hur var det för 25, 26 år sen? Vad var det som triggade mig då? Ja inte var det en Big Mac eller kebabtallriken på Saffets. (Jo kanske lite då). Däremot kunde jag dregla mig smått fuktskadad på en schysst elgitarr, eller genom att ta ut ett gitarrsolo av KK Downing, Glenn Tipton eller Yngwie Malmsteen. Brudar låg ju en varmt om hjärtat, fast det gör de ju nu med. Men nu heter det kvinnor. En kvinna som matar mig med salamispäckad kycklingfilé samtidigt som Icarus dream med Yngwie går i bakgrunden, ja nu har vi nog fått med det mesta tror jag. 

Idag är jag själv på kontoret. Städerskan som fuskstädar och bryter på tyska räknas inte då hon är till föga hjälp vid krissituationer (som när det kommer en kund eller det ringer i någon telefon)(IP, helt värdelöst om du frågar mig).
Är man själv är man även sin egen chef, filialchef, lagerchef, säljchef. Snacka om att de har dålig arbetsmoral. Alla fyra sitter just nu och bloggar istället för att dra in pengar till moderbolaget. Bloggar de inte så dricker de varm choklad eller kaffe. Eller läser motorbörsen.