idlerunning

Fick lite dåligt samvete. Inte skall väl jag driva med en stackars läsare som säkerligen redan är en belastning för både dig och mig, dvs hon (kan ju vara en han, men det är det inte) går redan på receptbelagd medicin, får terapi för att hon råkar känna mig, är tvungen att få terapi för att hon måste gå i terapi, och allt detta är subventionerat av oss andra skattebetalare. Men visst. Vi ska inte sparka på dem som redan ligger (ibland stönande med särade ben... ) utan vara snälla och tänka att det kunde ha varit du och jag som låg där (och stönade)

Somnade som vanligt efter lunchen, som idag bestod av ett isterband och tre skivor rödbeta. Hur mycket jag än tittade i matlådan så hittade jag inget mer. Bara ett jävla isterband och de där rödbetsskivorna. Allt åkte in i micron. Med så lite substans i lådan så krävs det inte så många sekunder innan allt exploderar. Tur locket var kvar på lådan. Tänkte genast på kongressledamot Giffords när jag öppnade locket. Stackars kvinna. Jävla idioter det finns. Kunde inte polisen bara råka trycka av lite så där av en händelse och förpassa den totalt misslyckade medmänniskan till ett ställe utan tid, ljus eller vaniljglass? Vi pratar inte om farmors jordkällare utanför Köping, utan om döden... Vi pratar inte heller om Giffords, utan om han som satte en kula rakt genom hennes huvud.

Nu har jag tänkt färdigt om kongressledamoten och återgår till min lunch. Micrad rödbeta blir i stort sett smaklös. Kryddade anrättningen med en pärlboll (negerboll med pärlsocker på istället för kokos). Sen somnade jag.
I mitt vakna tillstånd (nu, om du undrade om jag skrev i sömnen) så är jag extremt ineffektiv. Mest för att det inte finns nåt vettigt att göra den här säsongen på året. Men i drömmen hände det grejer minsann. Det är ju för pruttigt att man vaknar och är alldeles till sig i trasorna (svart t-shirt från Brothers, Dieseljeans) men inte ens minns varför det nästan gick för en... Eller om man gick någon annastans, eller kanske fick gikt... Jag säjer ju det!!! Jag blir galen....

Lägger in en bild på ett isterband, mest för att jag äntligen fattar hur man gör. Om ni tycker det känns onödigt, så blunda..... NU!!!

Så här hade jag gärna sett att det såg ut på min tallrik, men det gjorde det bara i min fantasi.
Ser inte så jäkla smakligt ut alltså, måste nog förbättra min kulinariska standard väsentligt.
Åt en extremt god fusksoppa igår. Fusk, för att den pressades ut ur en tetra som hette Thaisoppa... Sen ramlade det i en massa goda kycklingbitar, tomater och även den ingrediens som får mitt rygghår att krulla sig, SVAMP!!! Svamp gör så att blodet stelnar, Gustav Vasa vänder sig i sin grav, all jordens smör härsknar.... Svamp äter man inte... Så är det bara... Men jag gjorde det i alla fall.... Och överlevde... 

Fel sorts svamp, den där är ju min kompis....

Nu ska jag sluta lägga in bilder, åtminstone för idag :)

Fusksoppan var jättegod, även med svamparna i. Jag kanske har tappat svampsmaklökarna, eller så gjorde den starka soppsmaken (koksmjölk, citrongräs, och nåt starkt) att de där gummiaktiga giftklumparna neutraliserades totalt och associerades av min kräkreflexkörtel som skumtomtar, något som jag är helt såld på.

Förresten kanske man inte ska kalla den för fusk, det enda som fuskades med var ju det som rann. Och det är ju sällan man gör något helt från grunden själv. Minns inte sist jag mjölkade en kossa så jag kunde göra lite grädde till min sås. För att sen skjuta den stackaren, så jag även fick pannbiffar.

Tjing... Eller fridens, som en vän till mig ständigt säjer....