Tapeter på tvären...
I lördags gjorde jag nåt som jag planerat i två års tid. Sätta upp en fondvägg i vardagsrummet.
5 st våder på tvären. Jo, det skulle vara så, sa försäljaren på Öbergs färger. Svarta, med minimala ränder, fast också de i svart (hm?....) såg bäst ut om de var liggande. Okej då, jag kör på det.
Så, nu hade jag tre rullar svarta tapeter, fem liter klister och en filtrullle. Sen då? Måste nog göra ett litet underarbete först, och häkta av tv:n. Svårt att skära runt den, och kanske inte så smart.
I mitt förra hus hade den tidigare ägaren målat om väggen i köket. Runt kyl och frys... Så när de flyttades var helt plötsligt väggen en helt annan färg än den vita som övriga väggen var i. Snacka om slappt. Så ska inte jag göra..... Den här gången i alla fall.
Bort med dumburken. Bort med golvlister... Klart...
Eller? Hm, har hört att man ska ta bort de gamla tapetskarvarna också. Så fram med ett rakblad och den där grunkan som man hyvlar bort gamla baconrester med från spishällen. Sen gjordes en liten kanal för kablarna till tv:n också. Kablar är fult... Spacklade lite på måfå, slipade lite här och där... Nu kör vi...
Hade hjälp av en äkta assistent. Det märktes att hon var van att assistera, för det gick galant. Rätt vad det var så fanns det en färdig våd uppskuren. Va??? Vad? Vem? Hur? Ah.... Nu fattar jag... Rose... (Buzz assistent i tv:spelet med samma namn)
När vi kom ner till sista våden så var kontaktuttaget bortskruvat. Jag var mållös alltså... Är det så där det är att ha en riktig assistent? Jag vill ha en egen sån....
Väggen vart jättsnygg. Tv:n ser helt plötsligt liten ut nu när den sitter helt själv på en svart vägg. Men jag ser ju sällan på några program, så den sitter mest där för att dölja hålen i väggen som är till för sladdarna till tv:n...
Logiskt va?
Jag - Logisk - JA!!!
Vissa människor har konstig humor. En del tycker det är kul när man pratar om ett band, och frågar om nån är basist. "Nej, han är baförst"....
Vissa tycker det är så roligt så de upprepar såna skämt om och om igen... Skrattar så de nästan gråter...
Förstår ni?
Inte jag.... Inte riktigt i allafall...
5 st våder på tvären. Jo, det skulle vara så, sa försäljaren på Öbergs färger. Svarta, med minimala ränder, fast också de i svart (hm?....) såg bäst ut om de var liggande. Okej då, jag kör på det.
Så, nu hade jag tre rullar svarta tapeter, fem liter klister och en filtrullle. Sen då? Måste nog göra ett litet underarbete först, och häkta av tv:n. Svårt att skära runt den, och kanske inte så smart.
I mitt förra hus hade den tidigare ägaren målat om väggen i köket. Runt kyl och frys... Så när de flyttades var helt plötsligt väggen en helt annan färg än den vita som övriga väggen var i. Snacka om slappt. Så ska inte jag göra..... Den här gången i alla fall.
Bort med dumburken. Bort med golvlister... Klart...
Eller? Hm, har hört att man ska ta bort de gamla tapetskarvarna också. Så fram med ett rakblad och den där grunkan som man hyvlar bort gamla baconrester med från spishällen. Sen gjordes en liten kanal för kablarna till tv:n också. Kablar är fult... Spacklade lite på måfå, slipade lite här och där... Nu kör vi...
Hade hjälp av en äkta assistent. Det märktes att hon var van att assistera, för det gick galant. Rätt vad det var så fanns det en färdig våd uppskuren. Va??? Vad? Vem? Hur? Ah.... Nu fattar jag... Rose... (Buzz assistent i tv:spelet med samma namn)
När vi kom ner till sista våden så var kontaktuttaget bortskruvat. Jag var mållös alltså... Är det så där det är att ha en riktig assistent? Jag vill ha en egen sån....
Väggen vart jättsnygg. Tv:n ser helt plötsligt liten ut nu när den sitter helt själv på en svart vägg. Men jag ser ju sällan på några program, så den sitter mest där för att dölja hålen i väggen som är till för sladdarna till tv:n...
Logiskt va?
Jag - Logisk - JA!!!
Vissa människor har konstig humor. En del tycker det är kul när man pratar om ett band, och frågar om nån är basist. "Nej, han är baförst"....
Vissa tycker det är så roligt så de upprepar såna skämt om och om igen... Skrattar så de nästan gråter...
Förstår ni?
Inte jag.... Inte riktigt i allafall...
Ja jag är ju ingen datatekniker...
Försöker lägga in en facebook-gillaknapp...
Vi får se hur det går...
Vi får se hur det går...
Sammanfattning...
Godmorgon världen, och då speciellt Västerås, ännu mer speciellt östra sidan... Ni vet, rätt sida om Svartån.
Hur lever livet med er? Här är det bra, tror jag. Har inte vaknat riktigt än.
Dagens frukosttips. Ät inte omelett med anjovis i... Det smakar inte bra, speciellt inte kl. 06:35. Hur kan nån vara så korkad så han provar att blanda anjovis med stekfläsk i en omelett. Den kocken borde portförbjudas från alla restauranger.
Ja just det. Jag är väl redan portförbjuden i köken på de lokala haken.
Nu kommer jag rapa fisk hela förmiddagen. Suck...
Försöker trycka ner smaken med en dubbel kaffe och en banan. Kaffe och banan funkar inte heller så bra ihop.
Bara bita ihop och inse att man faktiskt lider av nånting tokigt. Ja, jag vet, ni har ju påpekat det i massor av år...
Om en vecka ligger jag på någon strand i Thailand. Klockan borde, om jag räknat rätt, vara halv två på eftermiddagen då. På med solskydd 15, kasta sig ner på en färgrann handduk i sanden, sen i med plopparna i öronen och leta upp deras lokala radiostation. Introtävling kanske? Kan bli trickigt... Är inte så inlyssnad på thailändska hits. Dilarang Merokok.... Nej just det, det betyder ju rökning förbjuden på Malay. Sånt stod på skyltar precis överallt i Malaysia. Där var precis allting förbjudet. Allting var dilarang... Förbjudet att gå på gräsmattan, förbjudet att spotta, förbjudet att bygga en rymdstation i varuhissen, förbjudet att kasta svärmor i returglasbehållaren. Så typiskt.... Ingenting fick man göra... Om man var Malay fick man inte gå med bara axlar eller visa benen, då blev det böter, men om man var kines eller kom från ett annat land var det helt okej. I Malaysia bor det nämligen väldigt många kineser, så de har helt egna lagar att följa. Malayerna, som är muslimer, följer sina shiamuslimska lagar i vissa städer, och lite mindre konservativa tolkningar på andra orter. Men de är extremt toleranta mot andra religioner och raser, och låter således de ha sina egna lagar i landet. Ett väldigt stort plus för det tycker jag, och ger Malaysia 4 av 5 rattmuffar för tolerantisismen (påhittat ord)...
Åker gärna tillbaka till Malaysia någon gång. De kan inte laga mat, men det kan kineserna. Bodde uppe i bergen en vecka, och där fanns det två restauranger. I malaysia kallas det restaurang om de har någon som kan laga mat, och man får betala för den. Krångligare än så behöver det inte vara. Sen är det bara att leta fram en grön plaststol (de var gröna, allihopa) och sätta sig vid nåt bord (också grönt) och njuta. I bergsbyn var den ena restaurangen malaysisk, och den andra kinesisk. Vi var 20 personer som kom till byn samtidigt, och det tog bara en dag, så hade vi bestämt oss för att bara äta hos kinesen. Han blev alldeles överväldigad. Baxade ihop gröna bord och stolar i den lilla lokalen så vi skulle få plats allihopa. Problemet var att maten tog slut, och det var långt ner till första stora stad, där allting inhandlades. Ett annat problem var att ca två mil av vägen upp i bergen var så smal så den var enkelriktad. 3 timmar fick man bara åka upp i bergen, och de påföljande tre timmarna fick man bara åka ner från berget. Men det fanns inga vakter eller så, utan man fick läsa på skyltarna vid avsmalningen. Kul för dem som inte kunde malay...
I Malaysia heter favoritfrukten durian. Den är alltså inte döpt till det, som Durian Olsson eller så, utan det är en sort. Durian smakar fan... Vår guide beskrev smaken som: Att sitt på ett utedass och äta rutten lök. Du får med allt, lukt, smak, konsistens....
Jag vågade knappt fråga hur han kunde veta allt detta. Brukade han sitta på dasset när han avnjöt veckans ruttna lök?
Jag som är känd för att inte tänka till så ofta, tog en stor sked durian-mos till mina grillade insekter med ris en kväll. Då bodde vi i en liten by där de bara sett vita en gång före oss. Vi bodde hos byhövdingen, som om han sträckte på sig nådde upp till min navel... Närå, till bröstkorgen ungefär.
Durian-mos smakar inte bra. På en skala får den bara en svag tvåa. Min dotter lyckades med konststycket att få en isglass med duriansmak i en automat. På alla stora hotell i Malaysia är det durianförbud. Det borde vara det i hela världen, överallt, utan undantag. Skit i vad befolkningen tycker. Vi kan kompensera med att förbjuda surströmming, och brysselkål här.
Återkommer lite senare med mer svammel. Nu ska jag kränga lite plåtar till överpris.
Tjing...
Hur lever livet med er? Här är det bra, tror jag. Har inte vaknat riktigt än.
Dagens frukosttips. Ät inte omelett med anjovis i... Det smakar inte bra, speciellt inte kl. 06:35. Hur kan nån vara så korkad så han provar att blanda anjovis med stekfläsk i en omelett. Den kocken borde portförbjudas från alla restauranger.
Ja just det. Jag är väl redan portförbjuden i köken på de lokala haken.
Nu kommer jag rapa fisk hela förmiddagen. Suck...
Försöker trycka ner smaken med en dubbel kaffe och en banan. Kaffe och banan funkar inte heller så bra ihop.
Bara bita ihop och inse att man faktiskt lider av nånting tokigt. Ja, jag vet, ni har ju påpekat det i massor av år...
Om en vecka ligger jag på någon strand i Thailand. Klockan borde, om jag räknat rätt, vara halv två på eftermiddagen då. På med solskydd 15, kasta sig ner på en färgrann handduk i sanden, sen i med plopparna i öronen och leta upp deras lokala radiostation. Introtävling kanske? Kan bli trickigt... Är inte så inlyssnad på thailändska hits. Dilarang Merokok.... Nej just det, det betyder ju rökning förbjuden på Malay. Sånt stod på skyltar precis överallt i Malaysia. Där var precis allting förbjudet. Allting var dilarang... Förbjudet att gå på gräsmattan, förbjudet att spotta, förbjudet att bygga en rymdstation i varuhissen, förbjudet att kasta svärmor i returglasbehållaren. Så typiskt.... Ingenting fick man göra... Om man var Malay fick man inte gå med bara axlar eller visa benen, då blev det böter, men om man var kines eller kom från ett annat land var det helt okej. I Malaysia bor det nämligen väldigt många kineser, så de har helt egna lagar att följa. Malayerna, som är muslimer, följer sina shiamuslimska lagar i vissa städer, och lite mindre konservativa tolkningar på andra orter. Men de är extremt toleranta mot andra religioner och raser, och låter således de ha sina egna lagar i landet. Ett väldigt stort plus för det tycker jag, och ger Malaysia 4 av 5 rattmuffar för tolerantisismen (påhittat ord)...
Åker gärna tillbaka till Malaysia någon gång. De kan inte laga mat, men det kan kineserna. Bodde uppe i bergen en vecka, och där fanns det två restauranger. I malaysia kallas det restaurang om de har någon som kan laga mat, och man får betala för den. Krångligare än så behöver det inte vara. Sen är det bara att leta fram en grön plaststol (de var gröna, allihopa) och sätta sig vid nåt bord (också grönt) och njuta. I bergsbyn var den ena restaurangen malaysisk, och den andra kinesisk. Vi var 20 personer som kom till byn samtidigt, och det tog bara en dag, så hade vi bestämt oss för att bara äta hos kinesen. Han blev alldeles överväldigad. Baxade ihop gröna bord och stolar i den lilla lokalen så vi skulle få plats allihopa. Problemet var att maten tog slut, och det var långt ner till första stora stad, där allting inhandlades. Ett annat problem var att ca två mil av vägen upp i bergen var så smal så den var enkelriktad. 3 timmar fick man bara åka upp i bergen, och de påföljande tre timmarna fick man bara åka ner från berget. Men det fanns inga vakter eller så, utan man fick läsa på skyltarna vid avsmalningen. Kul för dem som inte kunde malay...
I Malaysia heter favoritfrukten durian. Den är alltså inte döpt till det, som Durian Olsson eller så, utan det är en sort. Durian smakar fan... Vår guide beskrev smaken som: Att sitt på ett utedass och äta rutten lök. Du får med allt, lukt, smak, konsistens....
Jag vågade knappt fråga hur han kunde veta allt detta. Brukade han sitta på dasset när han avnjöt veckans ruttna lök?
Jag som är känd för att inte tänka till så ofta, tog en stor sked durian-mos till mina grillade insekter med ris en kväll. Då bodde vi i en liten by där de bara sett vita en gång före oss. Vi bodde hos byhövdingen, som om han sträckte på sig nådde upp till min navel... Närå, till bröstkorgen ungefär.
Durian-mos smakar inte bra. På en skala får den bara en svag tvåa. Min dotter lyckades med konststycket att få en isglass med duriansmak i en automat. På alla stora hotell i Malaysia är det durianförbud. Det borde vara det i hela världen, överallt, utan undantag. Skit i vad befolkningen tycker. Vi kan kompensera med att förbjuda surströmming, och brysselkål här.
Återkommer lite senare med mer svammel. Nu ska jag kränga lite plåtar till överpris.
Tjing...
Van Gogh å alla andra galningar...
Här kommer min tolkning på "gifta kusiner spelar banjo"
Trevlig helg allihopa...
Kram
TGIF
Äntligen början till slutet av denna onormalt långa vecka.
Ser man tillbaka så går ju alla veckor fort, och snart är det väl dags för först permobil och sen träfrack (jag vill nog varken kremeras eller läggas i maskrik jord, jag vill malas ner i en köttkvarn och sen förvaras i en ICA-kasse i ett förvaringsfack på centralstationen, mest för att det är lite udda), men när man är mitt inne i veckan så går det i ultrarapid. Helgerna däremot får av en outgrundlig anledning både en och två överväxlar. Kan inte förstå varför det ska vara så orättvist fördelat med kvalitetstid.
Tog rödbetan (Audin) till Älvsjö igår. Mc-mässa. I´m so disappointed, Je suis tres decu, olen pettynyt...
Efter nån timmes vandring i B-hallen (tror det var den iaf, skit samma) och en halvt utspilld kaffe så skulle vi gå vidare till de andra mässhallarna. Andra??? Men va i..... Det var bara en!!! Känns lite B faktiskt. För några år sen så hade de 3 stora hallar proppfyllda med godis (och hojar). Nu var det bara en hall, och där såg de flesta nya hojar ut som stealthbombare med alienögon. Jag är nog ganska konservativ i mitt tänk. Vill inte att man ska kunna skära sig på kåpornas skarpa designade kanter, eller skita på sig om man ser på hojen rakt framifrån pga de otäcka lysenas utformning. Nä, jag vill ha retro, fast på riktigt, dvs det ska inte se ut som om det var gjort på 60-talet. Det ska vara från 60...
70 går alldeles utmärkt det med.
Hittade i alla fall ett nytt tält för ett överkomligt pris. Kollade på samma tält i somras (1.495:-), men snålade och körde på med mitt Rusta-tält (99:-) en sommar till. Förra sommaren regnade det alla dagar jag var på hojträffar, eller på Sweden Rock i Sölvesborg. Jag är efter det en extremt bra kortdistanssimmare, och har utvecklat små små gälar bakom mina komiska utväxter som jag påstår heter öron. Lite nya kläder har det också resulterat i då jag konsekvent vägrar att gå omkring i nåt som luktar sjögräs.
Nu slog jag till och köpte loss ett regnskyddat tält för 1195:- Frågade expediten som gick i god för att det var högre vattenpelare (sättet man mäter på hur många som på fyllan kan pissa på tältet innan det sipprar igenom) på mitt nya tält än det var på tältet från Rusta, som har vattenpelare 28. Det nya har 3000. Nu får ni pissa så mycket ni vill. Jag kommer vara torr... Regn är också välkommet. Eller inte. I sommar vill jag ha sol... Jag vill ha massor av andra saker i sommar också, men sol är väl en av få barntillåtna saker jag önskar.
Efter två tre varv i den enda lokalen så begav vi oss hemåt. Nu minns jag varför jag aldrig vill bo i Stockholm. Min bil mår faktiskt inte bra av att köras under 70 blås, det står så i instruktionsboken. Jävla köer. Hade för mig att SL, taxi och Audi hade en egen gräddfil, men jag hittade den aldrig. Inte förrän vi kom ut på E18 i Stäket. Men även där fick jag använda bromsen ett par gånger. Förstår mig inte på folk som inte kan hålla sig i höger körfält.
Väl hemma så röstades det fram (tror det var jag som röstade för "ja") att vi skulle kicka igång min -74:a.
1520 kubikcentimeter V-twin med nästan opluggade pipor. Startade ganska omgående med en svans av blå rök från de rostfria rören. Luktar mumma. 98-oktanig soppa blandat med alldeles för mycket rak 50-olja. Det blir så när hojen får stå några månader. Oljan rinner ner i botten på blocket och pressas, dels ut på golvet (alla HD-ägare har tråg under sina gamla hojar), dels ut i cylindrarna, för att sen hitta ut och fastna på alla kläder man har på sig. Röklukten alltså...
Grannarna älskar mig... Igen.... Deras vardagsrum, där de tillbringar 98% av all deras tid, (tror till och med att de sover i sofforna) ligger vägg i vägg med mitt garage.
Kanske ska köpa en försoningsgåva till dem. Ett presentkort på öronproppar.
Nu, åter till verkligheten och jobbet som plåtsäljare. Ska det vara en plåt till kaffet?
Nähä, skit i det då...
Ser man tillbaka så går ju alla veckor fort, och snart är det väl dags för först permobil och sen träfrack (jag vill nog varken kremeras eller läggas i maskrik jord, jag vill malas ner i en köttkvarn och sen förvaras i en ICA-kasse i ett förvaringsfack på centralstationen, mest för att det är lite udda), men när man är mitt inne i veckan så går det i ultrarapid. Helgerna däremot får av en outgrundlig anledning både en och två överväxlar. Kan inte förstå varför det ska vara så orättvist fördelat med kvalitetstid.
Tog rödbetan (Audin) till Älvsjö igår. Mc-mässa. I´m so disappointed, Je suis tres decu, olen pettynyt...
Efter nån timmes vandring i B-hallen (tror det var den iaf, skit samma) och en halvt utspilld kaffe så skulle vi gå vidare till de andra mässhallarna. Andra??? Men va i..... Det var bara en!!! Känns lite B faktiskt. För några år sen så hade de 3 stora hallar proppfyllda med godis (och hojar). Nu var det bara en hall, och där såg de flesta nya hojar ut som stealthbombare med alienögon. Jag är nog ganska konservativ i mitt tänk. Vill inte att man ska kunna skära sig på kåpornas skarpa designade kanter, eller skita på sig om man ser på hojen rakt framifrån pga de otäcka lysenas utformning. Nä, jag vill ha retro, fast på riktigt, dvs det ska inte se ut som om det var gjort på 60-talet. Det ska vara från 60...
70 går alldeles utmärkt det med.
Hittade i alla fall ett nytt tält för ett överkomligt pris. Kollade på samma tält i somras (1.495:-), men snålade och körde på med mitt Rusta-tält (99:-) en sommar till. Förra sommaren regnade det alla dagar jag var på hojträffar, eller på Sweden Rock i Sölvesborg. Jag är efter det en extremt bra kortdistanssimmare, och har utvecklat små små gälar bakom mina komiska utväxter som jag påstår heter öron. Lite nya kläder har det också resulterat i då jag konsekvent vägrar att gå omkring i nåt som luktar sjögräs.
Nu slog jag till och köpte loss ett regnskyddat tält för 1195:- Frågade expediten som gick i god för att det var högre vattenpelare (sättet man mäter på hur många som på fyllan kan pissa på tältet innan det sipprar igenom) på mitt nya tält än det var på tältet från Rusta, som har vattenpelare 28. Det nya har 3000. Nu får ni pissa så mycket ni vill. Jag kommer vara torr... Regn är också välkommet. Eller inte. I sommar vill jag ha sol... Jag vill ha massor av andra saker i sommar också, men sol är väl en av få barntillåtna saker jag önskar.
Efter två tre varv i den enda lokalen så begav vi oss hemåt. Nu minns jag varför jag aldrig vill bo i Stockholm. Min bil mår faktiskt inte bra av att köras under 70 blås, det står så i instruktionsboken. Jävla köer. Hade för mig att SL, taxi och Audi hade en egen gräddfil, men jag hittade den aldrig. Inte förrän vi kom ut på E18 i Stäket. Men även där fick jag använda bromsen ett par gånger. Förstår mig inte på folk som inte kan hålla sig i höger körfält.
Väl hemma så röstades det fram (tror det var jag som röstade för "ja") att vi skulle kicka igång min -74:a.
1520 kubikcentimeter V-twin med nästan opluggade pipor. Startade ganska omgående med en svans av blå rök från de rostfria rören. Luktar mumma. 98-oktanig soppa blandat med alldeles för mycket rak 50-olja. Det blir så när hojen får stå några månader. Oljan rinner ner i botten på blocket och pressas, dels ut på golvet (alla HD-ägare har tråg under sina gamla hojar), dels ut i cylindrarna, för att sen hitta ut och fastna på alla kläder man har på sig. Röklukten alltså...
Grannarna älskar mig... Igen.... Deras vardagsrum, där de tillbringar 98% av all deras tid, (tror till och med att de sover i sofforna) ligger vägg i vägg med mitt garage.
Kanske ska köpa en försoningsgåva till dem. Ett presentkort på öronproppar.
Nu, åter till verkligheten och jobbet som plåtsäljare. Ska det vara en plåt till kaffet?
Nähä, skit i det då...
A bad hair day....
Kan man ha det som kille? Nä, tror inte det, för isåfall skulle alla mina dagar heta "a bad hairday"
Känner lite att: Det finns ju alltid en mössa i närheten, ifall man ser ut som Elisabeth Höglund ovanför halsen.
Hon om nån borde investera i en huvudbonad... Hon är nog orsaken till både växthuseffekten och hålet i ozonskiktet, med den spraykonsumtionen hon måste ha.
Mitt hår ser alltid ut som uppskrämd tupp, eller nåt. Tycker jag kan ha så ända tills nån kund kommenterar det. Får jag höra nåt 2 gånger samma dag ringer jag frisören. Annars får det vara. Jag ser ju inte frissan själv, så för mig kan den gärna få vara lite hur som helst.
Jag tror brudar tänker på ett helt annat sätt. Bra... För det är ju najs att lägga ögonen på nån som ser bra ut... Inte Elisabeth Höglund. Sinead O´Connor ser bra ut fast hon inte har hår. Hon kan aldrig bli anklagad för knullrufs. Kan man ha det längre ner? Nu har jag i och för sig svårt att tro att hon har hår där nere..... Men va fan då... Måste börja tänka på andra saker....
Ska till Mc-mässan idag. Köpa en ny buff. Har man haft ett klädesplagg (vet inte om buff går under den benämningen) i 15 år får man köpa nytt även om det inte är fler än 2 hål i den. Hål nummer 1 är ju där man stoppar in huvudet, och hål nummer 2 ser ut som ett malhål. För er som inte känner till vad en buff är, så är det en tub av tyg som man kan ha till precis vad som helst med lite fantasi, men den är till för att ha som antingen en halsduk eller som en liten mössa under hjälmen. Är man extremt smal kan den användas som top. Knyt ihop den och du har en liten tygpåse som du tar med till Konsum.
Var på gymmet igår, igen... Tittade frenetiskt efter en stylad donna som gjorde allting fel, men hon hade nog gett upp det där med att träna. Inte riktigt hennes tekopp. Tror faktiskt ingenting är hennes tekopp. Lite av Maria Montazami light över henne. By the way, hennes reklam för nåt resebolag är ju bara för skön.... "Där marken tar slut"... Eller, "ostbricka" och så äter hon ostbågar... Haha... Ni fattar vad jag menar?
På gymmet fanns dock ett levande mirakel. En livs levande neanderthalare hade hittat dit. Han var stor som Kebnekaise, men hade hittat sin 6-åriga dotters tröja, och gjort allt i sin lilla makt (ingen stormakt det där inte) för att trä den över kroppen. Tröjan var inte mycket större än min buff... Fast vit. Man kunde inte låta bli att titta, och det kanske var det han var ute efter. "Titta på mig, jag har ett minimalt klädkonto eftersom vi delar på alla kläder hemma, och jag prenumererar på ryssfemmor från getridofyourboner.com eller smallnuts.org)
Ville bara gå fram och ge honom ett telefonnummer till en optiker, för han såg ju uppenbarligen inget vidare då han måste ha gått in i fel garderob hemma...
Spännande att se vad för udda personligheter det dyker upp på gymmet idag.
Nu... Lite jobb...
Känner lite att: Det finns ju alltid en mössa i närheten, ifall man ser ut som Elisabeth Höglund ovanför halsen.
Hon om nån borde investera i en huvudbonad... Hon är nog orsaken till både växthuseffekten och hålet i ozonskiktet, med den spraykonsumtionen hon måste ha.
Mitt hår ser alltid ut som uppskrämd tupp, eller nåt. Tycker jag kan ha så ända tills nån kund kommenterar det. Får jag höra nåt 2 gånger samma dag ringer jag frisören. Annars får det vara. Jag ser ju inte frissan själv, så för mig kan den gärna få vara lite hur som helst.
Jag tror brudar tänker på ett helt annat sätt. Bra... För det är ju najs att lägga ögonen på nån som ser bra ut... Inte Elisabeth Höglund. Sinead O´Connor ser bra ut fast hon inte har hår. Hon kan aldrig bli anklagad för knullrufs. Kan man ha det längre ner? Nu har jag i och för sig svårt att tro att hon har hår där nere..... Men va fan då... Måste börja tänka på andra saker....
Ska till Mc-mässan idag. Köpa en ny buff. Har man haft ett klädesplagg (vet inte om buff går under den benämningen) i 15 år får man köpa nytt även om det inte är fler än 2 hål i den. Hål nummer 1 är ju där man stoppar in huvudet, och hål nummer 2 ser ut som ett malhål. För er som inte känner till vad en buff är, så är det en tub av tyg som man kan ha till precis vad som helst med lite fantasi, men den är till för att ha som antingen en halsduk eller som en liten mössa under hjälmen. Är man extremt smal kan den användas som top. Knyt ihop den och du har en liten tygpåse som du tar med till Konsum.
Var på gymmet igår, igen... Tittade frenetiskt efter en stylad donna som gjorde allting fel, men hon hade nog gett upp det där med att träna. Inte riktigt hennes tekopp. Tror faktiskt ingenting är hennes tekopp. Lite av Maria Montazami light över henne. By the way, hennes reklam för nåt resebolag är ju bara för skön.... "Där marken tar slut"... Eller, "ostbricka" och så äter hon ostbågar... Haha... Ni fattar vad jag menar?
På gymmet fanns dock ett levande mirakel. En livs levande neanderthalare hade hittat dit. Han var stor som Kebnekaise, men hade hittat sin 6-åriga dotters tröja, och gjort allt i sin lilla makt (ingen stormakt det där inte) för att trä den över kroppen. Tröjan var inte mycket större än min buff... Fast vit. Man kunde inte låta bli att titta, och det kanske var det han var ute efter. "Titta på mig, jag har ett minimalt klädkonto eftersom vi delar på alla kläder hemma, och jag prenumererar på ryssfemmor från getridofyourboner.com eller smallnuts.org)
Ville bara gå fram och ge honom ett telefonnummer till en optiker, för han såg ju uppenbarligen inget vidare då han måste ha gått in i fel garderob hemma...
Spännande att se vad för udda personligheter det dyker upp på gymmet idag.
Nu... Lite jobb...
Äntligen lite badminton... Eller goodminton...
Tjoho. Jag säjer bara: Äntligen... Efter många veckors vila, så fick jag och Niklas till det på badmintonfronten.
13.00 när lunchrasten var över, och vi hade nickat färdigt inne i lunchrummet, så kom vi på att lite friskvård var precis det våra utslitna och sargade kroppar behövde. (Okej, min kropp är mer åt "vältränad, vacker och oemotståndlig-hållet", men det vore ju orättvist mot Niklas)
Jag plockade fram mina proffsracketar och fjäderbollen i plast från Biltema, och slog bollen över fikabordet mot Niklas. Han började matchen med fulspel och smashade in den i mitt ena hörn samtidigt som jag rensade min planhalva från en kundvagn som nån idiot hade ställt där. 1-0 skriker han glatt.
Jasså, tänkte jag, han satte ribban direkt... Nu jävlar ska han få jobba. Servade först åt ena hållet. Han fick dra en backhand (som han är värdelös på, menar mindre bra på...) och jag placerade genast bollen på andra sidan efter det. Alltid lika kul att se honom springa.
Fan, han tog den.. (men det var iaf kul) Han lägger en strykare mellan kakburk och tidningsställ och tar ut poängen i förskott genom ett diplomatiskt "känn på den, din jävla grobian"...
Ha, så lätt släpper jag inte en poäng till honom. Kastar ut racketet och chansar på att jag hinner träffa bollfan. Jo då, den studsar tillbaka via kassadisken och ner på hans planhalva.
Nästa boll träffar en takbalk, och då är de riktigt svåra att beräkna vart de hamnar. Jävla skit. Men den räknas tydligen till hans favör...
Han har tydligen gett sig fan på att smasha sig till segern, men jag är snabb som en vessla. Parerar varenda smash och får över bollarna, ibland genom att studsa dem på fikabordet, så de ändrar riktning, eller mellan stolarna, och då är de svåra att se... Lyckades träffa rakt ner i en kaffemugg (fast det var lite choklad kvar i den) och då tycker jag att den bollen är värd minst 50 poäng, tycker inte ni?
Man får även bromsa upp bollen med bröstkorgen, huvudet, armarna, fötterna eller den kroppsdel som råkar vara i vägen, för att sedan dra iväg ett slag av onaturliga mått... En studs i golvet är också helt okej. Ja, allt som den studsar på är faktiskt okej. Bollen är inte ens död om den bara hinner ligga still i mindre än 5 sekunder på golvet.
Snyggaste bollen fångade jag mellan axel och kind. Ungefär som när man hade en gammaldags telefonlur där för man orkade inte hålla den med handen. Men när jag skulle släppa ner bollen och dra iväg dagens snyggaste strykare över bordet, ja då missar jag!!!
Enligt min beräkning vann jag i alla falla med 145-2 (vissa matcher har faktiskt inte bara 21 poäng...)
Niklas är av en helt annan mening, men eftersom jag är säljare, så bestämmer jag...
Fridens...
13.00 när lunchrasten var över, och vi hade nickat färdigt inne i lunchrummet, så kom vi på att lite friskvård var precis det våra utslitna och sargade kroppar behövde. (Okej, min kropp är mer åt "vältränad, vacker och oemotståndlig-hållet", men det vore ju orättvist mot Niklas)
Jag plockade fram mina proffsracketar och fjäderbollen i plast från Biltema, och slog bollen över fikabordet mot Niklas. Han började matchen med fulspel och smashade in den i mitt ena hörn samtidigt som jag rensade min planhalva från en kundvagn som nån idiot hade ställt där. 1-0 skriker han glatt.
Jasså, tänkte jag, han satte ribban direkt... Nu jävlar ska han få jobba. Servade först åt ena hållet. Han fick dra en backhand (som han är värdelös på, menar mindre bra på...) och jag placerade genast bollen på andra sidan efter det. Alltid lika kul att se honom springa.
Fan, han tog den.. (men det var iaf kul) Han lägger en strykare mellan kakburk och tidningsställ och tar ut poängen i förskott genom ett diplomatiskt "känn på den, din jävla grobian"...
Ha, så lätt släpper jag inte en poäng till honom. Kastar ut racketet och chansar på att jag hinner träffa bollfan. Jo då, den studsar tillbaka via kassadisken och ner på hans planhalva.
Nästa boll träffar en takbalk, och då är de riktigt svåra att beräkna vart de hamnar. Jävla skit. Men den räknas tydligen till hans favör...
Han har tydligen gett sig fan på att smasha sig till segern, men jag är snabb som en vessla. Parerar varenda smash och får över bollarna, ibland genom att studsa dem på fikabordet, så de ändrar riktning, eller mellan stolarna, och då är de svåra att se... Lyckades träffa rakt ner i en kaffemugg (fast det var lite choklad kvar i den) och då tycker jag att den bollen är värd minst 50 poäng, tycker inte ni?
Man får även bromsa upp bollen med bröstkorgen, huvudet, armarna, fötterna eller den kroppsdel som råkar vara i vägen, för att sedan dra iväg ett slag av onaturliga mått... En studs i golvet är också helt okej. Ja, allt som den studsar på är faktiskt okej. Bollen är inte ens död om den bara hinner ligga still i mindre än 5 sekunder på golvet.
Snyggaste bollen fångade jag mellan axel och kind. Ungefär som när man hade en gammaldags telefonlur där för man orkade inte hålla den med handen. Men när jag skulle släppa ner bollen och dra iväg dagens snyggaste strykare över bordet, ja då missar jag!!!
Enligt min beräkning vann jag i alla falla med 145-2 (vissa matcher har faktiskt inte bara 21 poäng...)
Niklas är av en helt annan mening, men eftersom jag är säljare, så bestämmer jag...
Fridens...
Dorisminnet...
Glömde att jag skulle ha på lite aioli på min mat idag. Ska jag då trycka ur lite ur tuben direkt i munnen nu?
Kommer inte ihåg om det är rätt eller fel...
Tänkte även lägga in en bild på en tub, eftersom min aioli var monterad i en sån och inte i en glasburk, men söker man på tub så blir det bara bilder på badkar i alla möjliga och omöjliga färger och former, och det hade verkligen inte sett bra ut här... Okej, en bild på en snygg kvinna i ett badkar hade kanske funkat, men inte illustrerat det jag åt till lunch. (Men kanske det jag skulle vilja sätta tänderna i)
Nu var ju aioli inte det enda jag åt (har förresten inte ätit nån aioli alls än) så jag googlar genast fram en bild på köttgryta ála kylskåpsrensning...
Så där såg det inte alls ut. Ni får försöka fantisera lite nu. Skinka, salami, wokisar, creme fraiche (alltid!!!) grädde å nån slags tomatröra med kryddor, toppat med en halv whiskeycheddar...
En måltid närmare kärlkrampen, eller som min företagsläkare skulle ha sagt, om jag hade nån: Du går mot en långsam död...
-Ja, men jag har inte bråttom...
Och nu, en dammsugare, en latte, och en tidning...
Och kom ihåg, solen lyser därute för dig, kanske inte just nu, kanske inte i Sverige, men nånstans, nångång, så lyser den enbart för dig... Och för mig... Eventuellt...
Puss
Ohh.... Hjärnan har visst växt.
Är man dum får kroppen lida....
Och i det här fallet gäller det mitt huvud. Konstigt, för jag var helt säker på att det var en axelmaskin jag körde sönder mig på igår på gymmet. Hade ingenting med huvudet att göra. Men det är tydligen där man ska ha ont... I huvudet... Spänningsvärk skulle andra kalla det. Jag kallar det för växtvärk... Äntligen kanske jag får en normalstor hjärna.
Jag vet inte vad som har hänt, men min fantasi börjar tryta. Får fundera i flera timmar varje dag hur jag ska få arbetsdagen att gå utan att jag dör av tristess. Länge sen jag spelade badminton på arbetstid, flera veckor sen känns det som. Minigolf har jag inte provat än. Undrar vad filialchefen skulle säja om jag bilade upp 18 små hål i betonggolvet, byggde upp nån liten väderkvarn (har sett såna på minigolfbanor på tv) och köpte hem 100 kvadratmeter grön filtmatta på Lindabs Eurocard?
Jag antar att det snart är dags att söka nytt jobb...
Visst är det kul med folk som går till gymmet stylade till tänderna (vi pratar faktiskt både killar och tjejer nu) och sen sätter de sig bakåfram på maskinen, och har svårt att fatta varför den var så jäkla oergonomiskt utformad. Hade det varit en tjej eller kille i vanliga träningskläder så hade man ju gått fram och förklarat att de gjorde fel, och att det var därför 25 personer stod och pekade och skrattade åt henne/honom. Men om man som i det här fallet såg ut som om man kom direkt från redlight district, den dyrare avdelningen, med uppsatt hår, smink som skulle få Tyra Banks (jag tog bara henne, för jag känner inte till nån annan) bli avundsjuk, och ett klädkonto i storleksklass Kongo Kinshasas BNP, så kunde hon gott sitta där och bli sned i hela kroppen pga felaktiga rörelser.
Det kan ju ha varit en speciell träning inför nattpasset, vad vet jag? Men i såfall, träna i arbetskläder? Nja, jag vet inte...
Har tagit med mig en mc-tidning. Ska nog bläddra lite i den.
Varför i helvete bygger man så mycket fula hojar nuförtiden? Hur tänker de då? Designers.... Okej, jag vet att smaken är olika, men det finns ju gränser för allt. Nu är väl jag lite enkelspårig då jag vill att precis varenda hoj ska se ut som en strippad Electra Glide från 78, och då gärna röd, men att konstruera något som ser ut som en korsning av rymdskytteln, en brödrost och en Fiat 500 kan inte bli en kassako. Försökte skriva kassasuccsé eller nåt men det står helt still hur man stavar till succsé, sucksée, sucsé... Fan då, hjälp mig nån...
Tar en cappuccino till och hoppas att huvudet krymper en smula... Menar, hoppas hjärnan krymper och kraniet växer. Ni ser, jag kan inte ens tänka klart längre pga övertryck i de norra regionerna. (Nu vet jag att en viss Johanna tänker kommentera detta med att jag aldrig har kunnat tänkt klart, så Johanna, du behöver inte skriva nåt om det nu)
Nu drällde det visst in en regionchef här. Då ska jag passa på att prata lite hoj med honom, han kör nämligen en sån. Fast han åkte av vägen i somras, så hojen är numera 250 tyskt skrot. Det finns massor att prata om då. Budget, bonus, försäljning och andra jobbrelaterade samtalsämnen tar vi via mejl istället. Om ett halvår eller så...
Tjing...
Och i det här fallet gäller det mitt huvud. Konstigt, för jag var helt säker på att det var en axelmaskin jag körde sönder mig på igår på gymmet. Hade ingenting med huvudet att göra. Men det är tydligen där man ska ha ont... I huvudet... Spänningsvärk skulle andra kalla det. Jag kallar det för växtvärk... Äntligen kanske jag får en normalstor hjärna.
Jag vet inte vad som har hänt, men min fantasi börjar tryta. Får fundera i flera timmar varje dag hur jag ska få arbetsdagen att gå utan att jag dör av tristess. Länge sen jag spelade badminton på arbetstid, flera veckor sen känns det som. Minigolf har jag inte provat än. Undrar vad filialchefen skulle säja om jag bilade upp 18 små hål i betonggolvet, byggde upp nån liten väderkvarn (har sett såna på minigolfbanor på tv) och köpte hem 100 kvadratmeter grön filtmatta på Lindabs Eurocard?
Jag antar att det snart är dags att söka nytt jobb...
Visst är det kul med folk som går till gymmet stylade till tänderna (vi pratar faktiskt både killar och tjejer nu) och sen sätter de sig bakåfram på maskinen, och har svårt att fatta varför den var så jäkla oergonomiskt utformad. Hade det varit en tjej eller kille i vanliga träningskläder så hade man ju gått fram och förklarat att de gjorde fel, och att det var därför 25 personer stod och pekade och skrattade åt henne/honom. Men om man som i det här fallet såg ut som om man kom direkt från redlight district, den dyrare avdelningen, med uppsatt hår, smink som skulle få Tyra Banks (jag tog bara henne, för jag känner inte till nån annan) bli avundsjuk, och ett klädkonto i storleksklass Kongo Kinshasas BNP, så kunde hon gott sitta där och bli sned i hela kroppen pga felaktiga rörelser.
Det kan ju ha varit en speciell träning inför nattpasset, vad vet jag? Men i såfall, träna i arbetskläder? Nja, jag vet inte...
Har tagit med mig en mc-tidning. Ska nog bläddra lite i den.
Varför i helvete bygger man så mycket fula hojar nuförtiden? Hur tänker de då? Designers.... Okej, jag vet att smaken är olika, men det finns ju gränser för allt. Nu är väl jag lite enkelspårig då jag vill att precis varenda hoj ska se ut som en strippad Electra Glide från 78, och då gärna röd, men att konstruera något som ser ut som en korsning av rymdskytteln, en brödrost och en Fiat 500 kan inte bli en kassako. Försökte skriva kassasuccsé eller nåt men det står helt still hur man stavar till succsé, sucksée, sucsé... Fan då, hjälp mig nån...
Tar en cappuccino till och hoppas att huvudet krymper en smula... Menar, hoppas hjärnan krymper och kraniet växer. Ni ser, jag kan inte ens tänka klart längre pga övertryck i de norra regionerna. (Nu vet jag att en viss Johanna tänker kommentera detta med att jag aldrig har kunnat tänkt klart, så Johanna, du behöver inte skriva nåt om det nu)
Nu drällde det visst in en regionchef här. Då ska jag passa på att prata lite hoj med honom, han kör nämligen en sån. Fast han åkte av vägen i somras, så hojen är numera 250 tyskt skrot. Det finns massor att prata om då. Budget, bonus, försäljning och andra jobbrelaterade samtalsämnen tar vi via mejl istället. Om ett halvår eller så...
Tjing...
Godmorgon Sverige...
Ännu en vit dag.... Tittade ut och funderade starkt på att leva resten av mitt liv i symbios med mitt sköna täcke. Nån av kvinnlig sort som vill joina mig? Jag har godis!!!
Tog mig i kragen (inte bokstavligt, har nån sett nån som verkligen gör det?) och gjorde mig iordning och gick ut mot garaget. Lite halvskön känsla att det "bara" var ca 2 cm snö som kommit inatt. Kan sätta en peng på att nån nitisk granne klommer att terrorisera området med oljudet av snöslungan kl 4 i eftermiddag. De tror tydligen att ingen klarar av att gå i 2 cm snö. Allt ska bort bort bort... Hoppas det är töväder imorgon, så de känner att de gjort nåt i onödan. Går nog fortare att salta bort lappmöglet. Har en säck i garaget. Den är i och för sig till för att salta fram en liten ränna så jag kan ta ut hojarna innan det är snö och isfritt på gatan. Ja, jag vet att jag är korkad, ni behöver inte kommentera det.
Ska ta och hämta dagens första kopp kaffe. Dagens I-landsproblem nr 1: Cappuccino, latte, espressochoc eller vanligt bonnakaffe... Man kanske skulle prova att blunda, snurra 10 varv först och sen känna sig fram mot automaten, och sen bara trycka på någonting. Krav: Du MÅSTE dricka det som kommer i koppen.
"Grattis Janne, du fick en kanna varmvatten med en tesked mjölkpulver i" Mm, gött...
Känner mig inte riktigt redo för den utmaningen än. Men om ni peppar mig så...
Undrar vad kunderna skulle säga om deras toppsäljare stod och lekte Irländsk julafton när de kom in? Började vimsa fram och tillbaka över golvet i hopp om att någon gång lyckas komma fram till kaffemaskinen. Krampaktigt krama den som om den vore en tiopoängare (eller fem-sex om man var något desperat)...
Äh, jag har ju festat med de flesta av mina kunder, har massor av hållhakar på dem. Säjer bara: Västervik, Mälaren Runt, Sweden Rock, nyårsafton, bowling, Harrys, bowling.... Kom igen nu kunder, lek lite Irländsk julafton med mig idag så bjuder Lindab på korv å bröd.
Just nu rullar det en liten film i mitt huvud. Sommarfest hos mig för några år sen. 5-kamp. Självklart Irländsk julafton utomhus. Kvinna klädd i vit långklänning (hennes tolkning av texten "oömma kläder" som stod på inbjudningskortet) vimsar med ca 30 graders sidolutning med snabba och säkra steg mot granntomten. Landar i ett buskage med färska, kladdiga röda bär på grenarna. Vi tycker det är makalöst roligt... Vi skrattar så tårarna blandar ut våra groggar, men det gör inte så mycket. Vi älskar när andra bjuder på sig själva... Kvinnan.... är inte glad åt sin nya prickiga utstyrsel. Kvinnan skrattar inte lika mycket som vi. Hon kanske blev ledsen över att busken blev platt på ena sidan.
Det blev en Cappuccino nu. Skönt jobb, skön start... Fika, blogga lite, fundera på om jag verkligen måste jobba på riktigt. Svar: Njäee... Ska nog ta ett kundbesök på de västra delarna av Västerås idag. Måste till Biltema.
Tog mig i kragen (inte bokstavligt, har nån sett nån som verkligen gör det?) och gjorde mig iordning och gick ut mot garaget. Lite halvskön känsla att det "bara" var ca 2 cm snö som kommit inatt. Kan sätta en peng på att nån nitisk granne klommer att terrorisera området med oljudet av snöslungan kl 4 i eftermiddag. De tror tydligen att ingen klarar av att gå i 2 cm snö. Allt ska bort bort bort... Hoppas det är töväder imorgon, så de känner att de gjort nåt i onödan. Går nog fortare att salta bort lappmöglet. Har en säck i garaget. Den är i och för sig till för att salta fram en liten ränna så jag kan ta ut hojarna innan det är snö och isfritt på gatan. Ja, jag vet att jag är korkad, ni behöver inte kommentera det.
Ska ta och hämta dagens första kopp kaffe. Dagens I-landsproblem nr 1: Cappuccino, latte, espressochoc eller vanligt bonnakaffe... Man kanske skulle prova att blunda, snurra 10 varv först och sen känna sig fram mot automaten, och sen bara trycka på någonting. Krav: Du MÅSTE dricka det som kommer i koppen.
"Grattis Janne, du fick en kanna varmvatten med en tesked mjölkpulver i" Mm, gött...
Känner mig inte riktigt redo för den utmaningen än. Men om ni peppar mig så...
Undrar vad kunderna skulle säga om deras toppsäljare stod och lekte Irländsk julafton när de kom in? Började vimsa fram och tillbaka över golvet i hopp om att någon gång lyckas komma fram till kaffemaskinen. Krampaktigt krama den som om den vore en tiopoängare (eller fem-sex om man var något desperat)...
Äh, jag har ju festat med de flesta av mina kunder, har massor av hållhakar på dem. Säjer bara: Västervik, Mälaren Runt, Sweden Rock, nyårsafton, bowling, Harrys, bowling.... Kom igen nu kunder, lek lite Irländsk julafton med mig idag så bjuder Lindab på korv å bröd.
Just nu rullar det en liten film i mitt huvud. Sommarfest hos mig för några år sen. 5-kamp. Självklart Irländsk julafton utomhus. Kvinna klädd i vit långklänning (hennes tolkning av texten "oömma kläder" som stod på inbjudningskortet) vimsar med ca 30 graders sidolutning med snabba och säkra steg mot granntomten. Landar i ett buskage med färska, kladdiga röda bär på grenarna. Vi tycker det är makalöst roligt... Vi skrattar så tårarna blandar ut våra groggar, men det gör inte så mycket. Vi älskar när andra bjuder på sig själva... Kvinnan.... är inte glad åt sin nya prickiga utstyrsel. Kvinnan skrattar inte lika mycket som vi. Hon kanske blev ledsen över att busken blev platt på ena sidan.
Det blev en Cappuccino nu. Skönt jobb, skön start... Fika, blogga lite, fundera på om jag verkligen måste jobba på riktigt. Svar: Njäee... Ska nog ta ett kundbesök på de västra delarna av Västerås idag. Måste till Biltema.
Jag hade i alla fall en snyggare mössa än Ingemar Stenmark
Då ska vi se. Alla (2 stycken) armar fungerar.... Check.
Jag kan skaka på huvudet utan att det rullar längre ner för branten.... Check.
Röra på benen... Hm.... Mitt vänstra ben går inte att rubba, inte det högra heller.
Det kan ju bero på att den vänstra skidan är till höger om den högra, som är till vänster om den vänstra. Ja hur skulle det se ut om den vänstra var till höger om den högra, och den högra var till vänster om den... högra?
Då skulle förmodligen något vara av... Rejält..
Jag låg med andra ord med benen i kors, ungefär som om jag var riktigt kissnödig. Den enda skillnaden var att jag även hade ett par slalomskidor på mig. Och låg i svarta pisten, med huvudet ner och fötterna upp.
Precis under liften!!!.... Vad gör man inte för att roa?
Efter att jag omfördelat balansen (man gör så ibland, det har jag sett på tv) så enda alternativet som fanns kvar var att ramla, så gled jag i överljudshastighet (måste ha varit det då jag inte hörde ett ljud) i säkert 50 meter som en liten svart tomte utan vare sig renar, släde eller en jävla säck med paket vars innehåll ändå skulle bli en besvikelse, och allt måste bytas på mellandagsrean bland alla andra papptrattar som envisas med att trängas i butiker som veckan före höjer priset med 25%, för att sedan på mellandagarna rea ut skiten med 20% (det är samma sak, räkna själv)...
Jag gled majestätiskt (NOT) på rygg och kunde se sittliften nästan rakt upp och nästan höra hur de tänkte när de såg mig. "Kul kille det där, men han har en udda stil, vi provar inte den".
Efter en mindre fantastisk uppvisning om hur man bänglar sig på rätt köl (jag fick improvisera då manualen saknade det kapitel som beskriver hur man rätar ut ihoptrasslade ben och skidor) så kom jag upp igen. Eftersom det var ganska brant i backen (det ska vara så eftersom den heter "svart", men jag tycker den borde heta " nedfart förbjuden" istället) så var det liksom bara att ligga på sidan med benen pekandes åt det håll som kallas "dit ska vi" och sen puffelipuffa lite med ena armen, och vips, så bar det av igen.
Men hallå... Inte så jävla fort!!! Jag hann precis göra världens vackraste vänstervändning (om världens näst vackraste hade varit när en trebent flodhäst, eller eventuellt Quasimodo, hade försökt göra samma sak, fast med 2 roddbåtar fastspända på tassarna), och mindes filmen Sällskapsresan och hon som inte kunde åka skidor. "Tyngden på dalskidan älskling"... Försökte få min tyngd på dalskidan, men den skidan hade ju vänt sig ca 90 grader för bara nån sekund sen. Jag kan ju för fan inte göra en vurpa till nu, tänkte jag.... Jag vägrar. Så jag vägrade, och åkte hela vägen ner utan att fylla på med snö i de redan överfulla fickorna. "Skaka av snön från mössan" var första kommentaren från mina sk. vänner, "du ser inte klok ut"... Det vet jag väl, och du ser ut som en sjögurka, bara så du vet...
Aldrig mer en svart backe, tänkte jag....
Nästa åk.... En sån där jävla svart backe igen... Snacka om att det knöt sig i magen. Det höll på gå åt skogen nu med. Jag gjorde en fin stoppsladd precis före krönet, men om man inte står exakt 90 grader mot backen så stannar man tydligen inte. Jag gled mot kanten, som var 115 cm hög (eftersom det stod på en skylt att snödjupet var 115 cm så antar jag att det var så även här)... Granarna kom närmare... Tanken att grensla en gran var inte den härligaste känslan mina nötter kunde tänka sig en dag som denna.
Eftersom ni märker att jag inte skriver med pipig röst så förstår ni att det gick bra... Kom ner utan att leka snöplog, men efter denna hemska näradödenupplevelse så valde jag röda, gröna och blå backar resten av dagen. Vad spelar det för roll om man måste staka sig fram till liften de sista 1000 metrarna? Jag bara frågar??? Gör det nåt??? Eller får trängas med 2-åriga Stig Strandare i backen, som ser ut som om de pressades ut ur det där lilla glädjehålet med hela skidutrustning färdigmonterad.
Nu är klockan 9, och jag och mina ömmande lårmuskler ska gå bredbent (nej, jag har inte skitit på mig) och fika.
Tjngeling så länge.
Fredagsmys på jobbet...
Har fått en lätt släng av skrivkramp, och tänker därför bara visa lite bilder på sånt som jag tycker är najs.
Vad är det för skillnad på en banan?
Igår gjorde jag slag i saken och skar upp ett hål i vardagsrumsväggen. Varför?
När jag för två år sen flyttade in i radhuset så såg det för jävligt ut. Rödflammigt kök med gröna luckor. En orange hall med en bård som fick mig att tro att jag halucinerade. Ljusbrunt OCH tegelrött vardagsrum, lila sovrum... FURUTRAPP!!! Jag hatar furu... Efter att tidigare ha bott i ett hus med 8 rum och kök där hela övervåningen var gjord i furu så har jag fyllt min kvot för resten av livet. Furutrapp, furuväggar, furutak, köksluckor i furu, furugolv... Fan vilket jobb det var att byta allt detta. Det tog 8 år av halvkonstant renovering innan huset andades nåt annat än jaktstuga. Men det var det värt.
Tillbaka till mitt vardagsrum.
Jag målade tre väggar vita redan första veckan, för idén om att den fjärde väggen skulle bli en fin fondvägg fanns redan från början. Nu, 2 år senare, har jag äntligen köpt tapeter. Och då passar jag på att lägga in kablarna till den vägghängda teven inuti väggen. Smutt...
Skar alltså upp ett 8 cm brett hål från golv till den höjd där teven skall hänga, så man kan föra kablar och tjocka kontakter i den kanal en av mina kunder nu håller på att tillverka i rent guld.
Äh, skojade bara, det blir i plåt. Den ska ju hamna bakom en svart tapet, så vi kom överens om att guld var bortkastat, även om marknadsvärdet på radhuset hade stigit med 128%, baserat på dagens guldpris. Men med en kanal gjord i plåt sjönk värdet istället en smula. Det bjuckar jag på...
Bakom gipset fanns nåt annat guldfärgat.... Gullfiber!!! Känner hur det börjar kittla i halsen, och klia på armarna bara jag skriver ordet. Fy fan för gullfiber, fy fan för rockwool (deras konkurent, vill ju inte att de ska känna sig sämre, så jag nämner väl dem med då)...
Har arbetat med gullfiber för många år sen. Isolerade fjärrvärmerör. Skitbra betalt, ungefär dubbelt upp mot mitt förra jobb då, men jag stod bara ut i 5 månader. Enligt finnarna på jobbet hjälpte det att först duscha iskallt, sen basta jättevarmt, sen duscha iskallt igen, sen basta igen... Rena rama tortyren. Och inte funkade det speciellt bra. Ger mig fan på att de sa så för att jävlas... Snacka om att de garvade...
Efter 5 månader av kliande och förstörda kläder, så tog jag skyddsoverallen och kastade in den på chefens kontor, sa att han kunde ta sin jävla gullfiber och massera daimkrysset med den. Sen gick jag hem... "Men, men" stammade han fram, "Du har ju en månads uppsägningstid"... Mm, tjena, tänkte jag lite småobstinat. Vad händer om jag struntar i den då? Tar de min innestående lön för de två veckorna som ej var utbetalda? Det var det faktiskt värt. Om de nu var så grymma mot en stackars liten senig arbetare med klåda över hela kroppen. Kommer inte ihåg. Det var ju 1988, hur ska jag kunna minnas det? Jag minns ju knappt vad jag åt till frukost.
Men nu minns jag i alla fall att jag snart ska äta lunch på Jonnys krog. Funkar bra, trevligt sällskap, bättre än 8 wienerkorvar med bröd.
När jag för två år sen flyttade in i radhuset så såg det för jävligt ut. Rödflammigt kök med gröna luckor. En orange hall med en bård som fick mig att tro att jag halucinerade. Ljusbrunt OCH tegelrött vardagsrum, lila sovrum... FURUTRAPP!!! Jag hatar furu... Efter att tidigare ha bott i ett hus med 8 rum och kök där hela övervåningen var gjord i furu så har jag fyllt min kvot för resten av livet. Furutrapp, furuväggar, furutak, köksluckor i furu, furugolv... Fan vilket jobb det var att byta allt detta. Det tog 8 år av halvkonstant renovering innan huset andades nåt annat än jaktstuga. Men det var det värt.
Tillbaka till mitt vardagsrum.
Jag målade tre väggar vita redan första veckan, för idén om att den fjärde väggen skulle bli en fin fondvägg fanns redan från början. Nu, 2 år senare, har jag äntligen köpt tapeter. Och då passar jag på att lägga in kablarna till den vägghängda teven inuti väggen. Smutt...
Skar alltså upp ett 8 cm brett hål från golv till den höjd där teven skall hänga, så man kan föra kablar och tjocka kontakter i den kanal en av mina kunder nu håller på att tillverka i rent guld.
Äh, skojade bara, det blir i plåt. Den ska ju hamna bakom en svart tapet, så vi kom överens om att guld var bortkastat, även om marknadsvärdet på radhuset hade stigit med 128%, baserat på dagens guldpris. Men med en kanal gjord i plåt sjönk värdet istället en smula. Det bjuckar jag på...
Bakom gipset fanns nåt annat guldfärgat.... Gullfiber!!! Känner hur det börjar kittla i halsen, och klia på armarna bara jag skriver ordet. Fy fan för gullfiber, fy fan för rockwool (deras konkurent, vill ju inte att de ska känna sig sämre, så jag nämner väl dem med då)...
Har arbetat med gullfiber för många år sen. Isolerade fjärrvärmerör. Skitbra betalt, ungefär dubbelt upp mot mitt förra jobb då, men jag stod bara ut i 5 månader. Enligt finnarna på jobbet hjälpte det att först duscha iskallt, sen basta jättevarmt, sen duscha iskallt igen, sen basta igen... Rena rama tortyren. Och inte funkade det speciellt bra. Ger mig fan på att de sa så för att jävlas... Snacka om att de garvade...
Efter 5 månader av kliande och förstörda kläder, så tog jag skyddsoverallen och kastade in den på chefens kontor, sa att han kunde ta sin jävla gullfiber och massera daimkrysset med den. Sen gick jag hem... "Men, men" stammade han fram, "Du har ju en månads uppsägningstid"... Mm, tjena, tänkte jag lite småobstinat. Vad händer om jag struntar i den då? Tar de min innestående lön för de två veckorna som ej var utbetalda? Det var det faktiskt värt. Om de nu var så grymma mot en stackars liten senig arbetare med klåda över hela kroppen. Kommer inte ihåg. Det var ju 1988, hur ska jag kunna minnas det? Jag minns ju knappt vad jag åt till frukost.
Men nu minns jag i alla fall att jag snart ska äta lunch på Jonnys krog. Funkar bra, trevligt sällskap, bättre än 8 wienerkorvar med bröd.
...
Godmorgon mina små storpotäter i Vilse i pannkakanlandet. Idag tänkte jag bena ut både det ena och det andra ur en text jag tycker är rätt så bra. Nickelbacks "If today was your last day"...
Gå igenom rad för rad, och verkligen analysera tänket bakom orden. Lyssnar ofta till Nickelback när jag går till och från gymmet. Lyssnade speciellt på den här låten igår, och tänkte att "va fan vad han slår huvudet på spiken" med den texten...
Så jag googlade fram den, kopierade in den här, och började läsa....
Va??? Så där låter den inte i mina öron...
Som vanligt då, jag har missuppfattat det mesta, så vi skiter i att analysera så mycket.
Tycker i alla fall den är bra, och den handlar väl lite grann om carpe diem, att ta vara på varje dag, att fylla livet med dagar, inte tvärtom. Eller var det tvärtom?
Tycker jag är rätt bra på att fylla mina dagar med roliga minnesvärda saker. Synd att minnet är så urbota dåligt, så man måste ha bildbevis på alla bedrifter. Till er som ser min facebook. Det ÄR inte min röv på kortet från Lindvallen... Lovar. Min är mycket mindre, sötare och mer fast i konsistensen... Och det kortet fick bara vissa utvalda tydligen... Hm.... Dessa jävla bildbevis alltså...
Carpe Diem... Ganska helt okej faktiskt, men jag skulle nog vilja ha det mer som.... Die Comedere, ät upp dagen, eller Violare Vobis Diebus, våldför dig på dagen...
Den ska fan få känna att den lever, dagen alltså, HA!!!
En hämnd för alla gånger då man vaknar upp och hoppas att allt som hände dagen innan var en dröm... En mardröm kanske. Länge sen sist nu, då jag numera lever som en liten from buddistmunk.... (fniss)
PS!!! Till alla er plåtisar som läser detta i era wackophones. Korvkiosken är öppen idag. Jag har varit och handlat wienerkorvar och korvbröd. Kom och ät.... :o)
Ikväll blir det Buzz-kväll.... Ska göra mitt allra bästa för att spöa skiten (fast på ett ödmjukt sätt) ur de andra deltagarna. Kul kul... "Ledsen, men det där var mitt långsammaste" ska jag svara när de buttert frågar hur jag kan vara så snabb på buzzkontrollen...
Oj, nu kom en av mina bästa kunder, han ska få en korv till kompispris...
Skriver mer sen då.....
Puss.... (hjärta)
Men det var då själva f....
Hur kan en kund ringa och påstå att jag låter pigg, när jag känner mig som en blandning av en medvetslös Trazan Apansson och en konserverad zombie?
Hur????
Jag bara undrar?
Hur????
Jag bara undrar?
Varför ser ni mig som g-g-g-galen?
Galna människor stammar gärna. Se bara på den enfaldige mördaren. Bra exempel va?
Men var han verkligen galen? Nä, faktiskt inte. Han heter Stellan Skarsgård och är skådis till yrket. Blev ni chockade? Ja, jag vet, jag trodde också de hittat en riktig galning, och att det var en dokumentär. Läpp och gomspalt på det, så var tokstämpeln komplett...
Stammade han verkligen? Eller minns jag fel? Googlade lite, hittade denna sida. http://home.swipnet.se/~w-68207/enfaldigemordaren/fak_han.html
Men orkar inte läsa igenom handlingen för att se om det framgår att han stammade. Ctrl-f... Sök. Söker på ordet stammar, men "text not found"
Ni kan väl läsa igenom texten och sen sms:a moi om hur det egentligen låg till med hans talfel...
Idag har jag faktiskt fått jobbat, och inte så lite heller, utan det går på minst 80% nu. Imorgon ser vi resultatet av hur många fel en hjärna på kronisk tomgång kan åsamka våra stackars kunder. "Åsamka" hm... nu kom vi till ett sånt där ord som låter helt fel... Varken låter eller ser korrekt ut, så jag ändrar genast till "orsaka"...
2 kunder kom in igår. Samtidigt. Blev lite trångt i dörren, men de lyckades pressa in sig båda två utan att riva karmen. (inte electra)
De kritiserade mig för mina bloggar, som de läste i sina smarta jävla telefoner. Smartphones... När fan ska jag få en sån? Min telefon heter snarare idiotphone....Jackassphone, wierdophone... Inte fasiken är den smart...
De frågade varifrån jag fick alla konstiga ord? Man får ingenting här i livet. Man bara lånar. Jag lånar orden, från dig, och från Kalle, och från Wikipedia osv. Lovar att lämna tillbaka dem en vacker (eller mulen) dag.
De tyckte även att det var för långa bloggar, då det vart jobbigt att läsa dem i den där lilla displayen på Smartphonen...
Så därför tänker jag bara skriva jättelånga inlägg, med massor av bilder, så de har att göra i flera timmar (fniss)
Det där var ett manligt fniss, lite mer åt mohaha-hållet....
Tänk dig Ragnar Dahlberg, gnuggandes sina händer, samtidigt som han låter höhöhöhö.... Där kan vi snacka riksgalning.... Så känner jag mig nu.
Apropå Ragnar D, så fick jag låna en bok igår som heter Pest eller kolera. Den går ut på att helt oseriöst lägga fram 2 förslag, och du MÅSTE (tydligen) välja ett av dem... Ragnar Dahlberg var med i ett av förslagen, kommer inte riktigt ihåg hur, men jag tror det var nåt åt det här hållet: Du måste välja på att antingen få besök av Ragnar Dahlberg varje fredag eller att spela Bridge 2 kvällar i veckan.
Det fanns andra roligare alternativ, typ: Att bo i en Bajamaja under Hultsfredsfestivalen, ELLER, vara Hans Schejkes au pair under ett år....
Ja ni fattar.....
Visste inte att jag var tvungen att göra det ena eller det andra, men tydligen så är det bara att acceptera att jag i sommar får en blå enrummare med en gräsligt jobbig odör, och ett jävla spring i mitt nya hem av aspackade tonårsmiffon...
Det är min som är närmast kameran. Välkomna på en bit mat och lite gitarrspel.
Har du en PS2:a med Buzz så ta med den. Det blir bara roligt...
Men var han verkligen galen? Nä, faktiskt inte. Han heter Stellan Skarsgård och är skådis till yrket. Blev ni chockade? Ja, jag vet, jag trodde också de hittat en riktig galning, och att det var en dokumentär. Läpp och gomspalt på det, så var tokstämpeln komplett...
Stammade han verkligen? Eller minns jag fel? Googlade lite, hittade denna sida. http://home.swipnet.se/~w-68207/enfaldigemordaren/fak_han.html
Men orkar inte läsa igenom handlingen för att se om det framgår att han stammade. Ctrl-f... Sök. Söker på ordet stammar, men "text not found"
Ni kan väl läsa igenom texten och sen sms:a moi om hur det egentligen låg till med hans talfel...
Idag har jag faktiskt fått jobbat, och inte så lite heller, utan det går på minst 80% nu. Imorgon ser vi resultatet av hur många fel en hjärna på kronisk tomgång kan åsamka våra stackars kunder. "Åsamka" hm... nu kom vi till ett sånt där ord som låter helt fel... Varken låter eller ser korrekt ut, så jag ändrar genast till "orsaka"...
2 kunder kom in igår. Samtidigt. Blev lite trångt i dörren, men de lyckades pressa in sig båda två utan att riva karmen. (inte electra)
De kritiserade mig för mina bloggar, som de läste i sina smarta jävla telefoner. Smartphones... När fan ska jag få en sån? Min telefon heter snarare idiotphone....Jackassphone, wierdophone... Inte fasiken är den smart...
De frågade varifrån jag fick alla konstiga ord? Man får ingenting här i livet. Man bara lånar. Jag lånar orden, från dig, och från Kalle, och från Wikipedia osv. Lovar att lämna tillbaka dem en vacker (eller mulen) dag.
De tyckte även att det var för långa bloggar, då det vart jobbigt att läsa dem i den där lilla displayen på Smartphonen...
Så därför tänker jag bara skriva jättelånga inlägg, med massor av bilder, så de har att göra i flera timmar (fniss)
Det där var ett manligt fniss, lite mer åt mohaha-hållet....
Tänk dig Ragnar Dahlberg, gnuggandes sina händer, samtidigt som han låter höhöhöhö.... Där kan vi snacka riksgalning.... Så känner jag mig nu.
Apropå Ragnar D, så fick jag låna en bok igår som heter Pest eller kolera. Den går ut på att helt oseriöst lägga fram 2 förslag, och du MÅSTE (tydligen) välja ett av dem... Ragnar Dahlberg var med i ett av förslagen, kommer inte riktigt ihåg hur, men jag tror det var nåt åt det här hållet: Du måste välja på att antingen få besök av Ragnar Dahlberg varje fredag eller att spela Bridge 2 kvällar i veckan.
Det fanns andra roligare alternativ, typ: Att bo i en Bajamaja under Hultsfredsfestivalen, ELLER, vara Hans Schejkes au pair under ett år....
Ja ni fattar.....
Visste inte att jag var tvungen att göra det ena eller det andra, men tydligen så är det bara att acceptera att jag i sommar får en blå enrummare med en gräsligt jobbig odör, och ett jävla spring i mitt nya hem av aspackade tonårsmiffon...
Det är min som är närmast kameran. Välkomna på en bit mat och lite gitarrspel.
Har du en PS2:a med Buzz så ta med den. Det blir bara roligt...
Womit.... Var faktiskt det första ordet som dök upp just nu...
Womit womit womit.... Smaka på den du!!!
Vissa ord ska man verkligen inte säja långsamt, smaka på, artikulera och fundera på om de verkligen skall uttalas som man gör. Då blir det garanterat fel. Orden känns fel i munnen, låter rent ut sagt för jävliga, och man undrar om man verkligen säjer ett riktigt ord, eller om man just har uppfunnit nåt helt nytt.
För varifrån kommer vissa ord från början? "Början"..... Bö...rj.....an.... Va fan är det? Vad är en börja? Eller börj? Hur tänkte han den där Dacke, eller nån annan kuf i hans närhet när de skulle göra något från början? "Sena krabbarna, (vi bryter lite på finska bara för att det ska bli lite roligare) ska vi nivhugga Danskjeflarna (nu vet jag inte om Dacke var svensk eller dansk, men eftersom han numera bryter på finska så känns det lite som det kvittar i den här helt oseriösa historiska återblicken) i början på slaget eller i slutet?" .... "Va säjer du finpajsaren Dacke? Vad är "början"? Har du hitt på ett nytt ord nu igen? ("Hitt på" säjs med norrländs brytning, så får vi med en minoritet till i denna smörja, nämligen lappjävlarna)...
"Jo, perkele, "början" kommer från det germanska ordet burghental, som betyder begynnelse"... Säjer då Dacke och slår sig på bröstet stolt över att få briljera utan den vetskapen om att han senare på eftermiddagen blir ett huvud kortare genom ett välriktat slag från banemannen Ansgar von Platen (ja ni fattar att detta spårar ur helt va?) som svingar en smörkniv i skala 20:1 (ett hembygge som tog 3 månader i anspråk och 39 kg smör, normalsaltat)....
Ingen i den lilla gruppen kunde kontrollera detta påstående eftersom deras dongle inte var uppkopplad på rätt sätt. USB var i sin linda, och väldigt få visste att den inte krävde några drivrutiner. Därför använde de sig istället av pergamentrullar, en vindögd ryttare och en mula. Ryttaren skickades med förfrågan om ordet burghentals riktiga betydelse till Vadstena kloster, där landets visaste man hyrde ett tornrum utan fönster, men ryttaren red vilse pga sitt synfel, och återfanns aldrig mer....
Dagen började bra, men det ser ut som om den kommer att sluta i total katastrof....
Sorry...
Vissa ord ska man verkligen inte säja långsamt, smaka på, artikulera och fundera på om de verkligen skall uttalas som man gör. Då blir det garanterat fel. Orden känns fel i munnen, låter rent ut sagt för jävliga, och man undrar om man verkligen säjer ett riktigt ord, eller om man just har uppfunnit nåt helt nytt.
För varifrån kommer vissa ord från början? "Början"..... Bö...rj.....an.... Va fan är det? Vad är en börja? Eller börj? Hur tänkte han den där Dacke, eller nån annan kuf i hans närhet när de skulle göra något från början? "Sena krabbarna, (vi bryter lite på finska bara för att det ska bli lite roligare) ska vi nivhugga Danskjeflarna (nu vet jag inte om Dacke var svensk eller dansk, men eftersom han numera bryter på finska så känns det lite som det kvittar i den här helt oseriösa historiska återblicken) i början på slaget eller i slutet?" .... "Va säjer du finpajsaren Dacke? Vad är "början"? Har du hitt på ett nytt ord nu igen? ("Hitt på" säjs med norrländs brytning, så får vi med en minoritet till i denna smörja, nämligen lappjävlarna)...
"Jo, perkele, "början" kommer från det germanska ordet burghental, som betyder begynnelse"... Säjer då Dacke och slår sig på bröstet stolt över att få briljera utan den vetskapen om att han senare på eftermiddagen blir ett huvud kortare genom ett välriktat slag från banemannen Ansgar von Platen (ja ni fattar att detta spårar ur helt va?) som svingar en smörkniv i skala 20:1 (ett hembygge som tog 3 månader i anspråk och 39 kg smör, normalsaltat)....
Ingen i den lilla gruppen kunde kontrollera detta påstående eftersom deras dongle inte var uppkopplad på rätt sätt. USB var i sin linda, och väldigt få visste att den inte krävde några drivrutiner. Därför använde de sig istället av pergamentrullar, en vindögd ryttare och en mula. Ryttaren skickades med förfrågan om ordet burghentals riktiga betydelse till Vadstena kloster, där landets visaste man hyrde ett tornrum utan fönster, men ryttaren red vilse pga sitt synfel, och återfanns aldrig mer....
Dagen började bra, men det ser ut som om den kommer att sluta i total katastrof....
Sorry...
Fika, anyone???
Länge sen jag drack en chai latte på nån uteservering. Kan bero på att det är få uteserveringar som är just uteserveringar den här årstiden. Länge sen jag drack en chai latte på nån inneservering. Vad är en inneservering? Ett fik som är poppis, eller ett fik som inte har bord och stolar ute i friska luften, som kan vara nog så sjuk, om den ligger i centrum, speciellt i centrum i LA eller Mexico City.
Mexico City är en sjukt stor stad, den största i världen tror jag... Ska googla lite nu, brb... (be right back, inte "bevara roines röv", afk (away from keyboard, inte "alla får kakor")
Back in business..... Missed me? NOT??? WTF (med stora bokstäver, capitol....)
Det där var tydligen inte det lättaste. Fanns många olika sidor med världens största städer, men ingen som var lik den andra. Den senaste, som gick efter invånarantal, (man kan ju även mäta i areal, antal pizzerior, antal tyska bögar (internskämt), och även på andra konstiga sätt) så var det i nuläget Tokyo med sina 32,5 mille snedögda, svarthåriga (rakt hår, aldrig något annat än rakt, rakt, rakt...) och alltid artiga (även om de två minuter senare kastar sig framför t-banan) små japaner...
Inte förrän på tredje plats kom Mexico City med 20,4 miljoner invånare. Med tanke på den stora in/utvandringen mellam Mexico och Usa borde man ta den summan med en nypa salt. En så där plus minus 100.000 om dagen...
Där ser man....................
Snacka om att jag verkligen sov den dagen då vi räknade invånarna i Mexico i skolan. Jag skäms...
Men om man ser till storleken, så är nog 20 miljoner mexar något mer än 32 miljoner japaner. Medelvikten på en japan är ca 38kg, + - nån bit sushi, medans en mexikan väger ca 100 pannor jämnt... Inte Salma Hayek, hon har mer en trivselvikt, där trivsel betyder att "åh vad trevligt att råka ramla över dig lilla semlan".... Fast på engelska eller spanska, då hon är extremt urkass på svenska. Kroppsspråket kan man gå över till efter 5 minuter, då hon äntligen fattat att det kan vara rätt skönt med sex på trottoaren (var annars skulle man ramla på henne?) med en vilt främmande svernsk man i alldeles lagom ålder.
Hur fan kom vi in på detta?
Solen lyser ute, men det känns lite för tidigt med att plocka fram min baden baden. Imorgon kanske, om vi har tur...
Ska bygga om vår kaffeautomat på jobbet så den enbart brygger Macchiato.... Kan bli klurigt då jag inte ens vet vad det är. Men kul. Hämtar genast mitt ByggareBob verktygsbälte med hammare och skiftnyckel i röd plast, och sätter igång. Men först, en Cappuccino, för det vet jag i alla fall hur det smakar.
Skål ta mig fan, som Jakob Dahlin läspade fram på 80-talet. Ända fram till 1988. Han med stegen, U know....
Det är han med den fina stålmannendräkten. Den andra är en ryska... Henne struntar vi i för den här gången...
Mexico City är en sjukt stor stad, den största i världen tror jag... Ska googla lite nu, brb... (be right back, inte "bevara roines röv", afk (away from keyboard, inte "alla får kakor")
Back in business..... Missed me? NOT??? WTF (med stora bokstäver, capitol....)
Det där var tydligen inte det lättaste. Fanns många olika sidor med världens största städer, men ingen som var lik den andra. Den senaste, som gick efter invånarantal, (man kan ju även mäta i areal, antal pizzerior, antal tyska bögar (internskämt), och även på andra konstiga sätt) så var det i nuläget Tokyo med sina 32,5 mille snedögda, svarthåriga (rakt hår, aldrig något annat än rakt, rakt, rakt...) och alltid artiga (även om de två minuter senare kastar sig framför t-banan) små japaner...
Inte förrän på tredje plats kom Mexico City med 20,4 miljoner invånare. Med tanke på den stora in/utvandringen mellam Mexico och Usa borde man ta den summan med en nypa salt. En så där plus minus 100.000 om dagen...
Där ser man....................
Snacka om att jag verkligen sov den dagen då vi räknade invånarna i Mexico i skolan. Jag skäms...
Men om man ser till storleken, så är nog 20 miljoner mexar något mer än 32 miljoner japaner. Medelvikten på en japan är ca 38kg, + - nån bit sushi, medans en mexikan väger ca 100 pannor jämnt... Inte Salma Hayek, hon har mer en trivselvikt, där trivsel betyder att "åh vad trevligt att råka ramla över dig lilla semlan".... Fast på engelska eller spanska, då hon är extremt urkass på svenska. Kroppsspråket kan man gå över till efter 5 minuter, då hon äntligen fattat att det kan vara rätt skönt med sex på trottoaren (var annars skulle man ramla på henne?) med en vilt främmande svernsk man i alldeles lagom ålder.
Hur fan kom vi in på detta?
Solen lyser ute, men det känns lite för tidigt med att plocka fram min baden baden. Imorgon kanske, om vi har tur...
Ska bygga om vår kaffeautomat på jobbet så den enbart brygger Macchiato.... Kan bli klurigt då jag inte ens vet vad det är. Men kul. Hämtar genast mitt ByggareBob verktygsbälte med hammare och skiftnyckel i röd plast, och sätter igång. Men först, en Cappuccino, för det vet jag i alla fall hur det smakar.
Skål ta mig fan, som Jakob Dahlin läspade fram på 80-talet. Ända fram till 1988. Han med stegen, U know....
Det är han med den fina stålmannendräkten. Den andra är en ryska... Henne struntar vi i för den här gången...
Give me a brake, ge mig ett bryt....
Finfördelad tonfisk i vatten. Findelt tunfisk i vann. Tunaflakes in water. Tonnikalahiutaleita vedessä....
Ingredienser: finfördelad tonfisk, vatten/vann, salt (1,5%). Fångad med redskap som inte skadar delfiner.
Källsortering: Som metallförpackning.
Producerat i: Thailand
Kundkontakt (No): 800 41500, e-post: [email protected]
Ifall ni var intresserade av vad som står på Euroshoppers konservburk med tonfisk.
Hur många av er har en sån liggandes på skrivbordet?
Visste inte att tonfisk räknades som metall... Men men, man lär sig något nytt varje dag.
Hur ser redskapen ut som inte skadar delfiner? Är det en skylt där det står "Delfiner, simma åt höger, ni andra simmar åt vänster"?
Jag trodde faktiskt att delfiner och tonfiskar hade ungefär samma kroppsform, dvs fiskliknande. Och nog finns de i ungefär samma storlekar med.
Åker ju snart till ursprungslandet, så jag kan väl göra ett studiebesök på den fabrik som producerar tonfisk.
Jag har tråkigt......
Suck......
Igen.....
Ingredienser: finfördelad tonfisk, vatten/vann, salt (1,5%). Fångad med redskap som inte skadar delfiner.
Källsortering: Som metallförpackning.
Producerat i: Thailand
Kundkontakt (No): 800 41500, e-post: [email protected]
Ifall ni var intresserade av vad som står på Euroshoppers konservburk med tonfisk.
Hur många av er har en sån liggandes på skrivbordet?
Visste inte att tonfisk räknades som metall... Men men, man lär sig något nytt varje dag.
Hur ser redskapen ut som inte skadar delfiner? Är det en skylt där det står "Delfiner, simma åt höger, ni andra simmar åt vänster"?
Jag trodde faktiskt att delfiner och tonfiskar hade ungefär samma kroppsform, dvs fiskliknande. Och nog finns de i ungefär samma storlekar med.
Åker ju snart till ursprungslandet, så jag kan väl göra ett studiebesök på den fabrik som producerar tonfisk.
Jag har tråkigt......
Suck......
Igen.....
U cant stop rock n roll...
Bra start på min radiomorgon... ACDC.....
Energin flödar runt om i rummet... Men tänk om lite av den även hittade till mig. Måste försöka lägga mig i tid på kvällarna. Sätta en timer med barnlås på mitt digitala trumset, så jag inte kan komma på den eminenta idén att spela "bara en låt till" kl 23:30...
Säjer bara: Renegade five.... Lyssna på den trummisen. Så jävla bra.... Jag lyckas jämnt snöa in på saker som ingen annan hör. Som nu, trummisens baskagge. Hans fot lever ett helt eget liv, precis som min. Men hans fot går i takt, inte min...
Synd bara att alla låtar låter likadant. Ett gott råd till alla er som skriver låtar. Gör dem något olika, så man kan urskilja dem från varandra, något som Renegade Five inte har lyckats med så bra. Blir faktiskt lite tjatigt i längden. Men trummisen är bra..... Och sångaren.... Alltid något.
På gymmet ska det vara Rammstein, man blir arg, på ett postivit sätt. Inte alls på samma sätt som man blir arg på fortkörningsböter (nej, jag har inte fått nån på 24 år, hallelujah och kors i taket), eller på instruktionsböcker på enbart italienska, när man köpt varan i Sverige, eller på faktumet att det fortfarande är olagligt att dränka pedofiler... Varför är det så?
Imorse var det nära en stor katastrof på jobbet. (Finns det små katastrofer?) Kaffet var slut i automaten, och han som ska fylla på från vårt leasingbolag tyckte inte det lät som en överhängande fara när vi ringde och med panikartad röst krävde att han prioriterade om hela sin förmiddag för att komma till oss med det svarta guldet (inte olja, utan kaffe... Ja ja, vi säjer väl det mörkbruna guldet då...)
Jag, som är van att ta tag i nästan helt omöjliga problem, och löser dem på mitt eget finurliga, och ibland helt okonventionella sätt, tänkte att va fan då... Tog bilen till Preem och köpte 4 stora kaffe med vaniljbullar.
Jag kom tillbaka som en räddare i nöden, en hjälte, en idol, en kaffepatriot... Med vaniljbullar...
Aldrig (eller sällan i alla fall) har det varit sån uppståndelse på Lindab, aldrig har stämningen varit tjock som köttsoppa, eller den där berömda gulaschen från Kragsta (Vallentuna), aldrig har de njutningsfyllda stönandena varit så långa och smått upphetsande som när toppsäljaren Olsson på ett majestätiskt vis á la Carl XVI Gustav (Hubertius i mellannamn tror jag) glider in, dock utan en röd mantel med minkkrage (fuskpäls), och levererar....
Kaffe!!!
Äh... Jävla dagdrömmar alltså. Men det var gott.....
Kragstagulasch måste ni prova. Den är riktigt kramvänlig...
Nu, dagens tredje fika. En banan, om ni nu undrade... Gul...
Energin flödar runt om i rummet... Men tänk om lite av den även hittade till mig. Måste försöka lägga mig i tid på kvällarna. Sätta en timer med barnlås på mitt digitala trumset, så jag inte kan komma på den eminenta idén att spela "bara en låt till" kl 23:30...
Säjer bara: Renegade five.... Lyssna på den trummisen. Så jävla bra.... Jag lyckas jämnt snöa in på saker som ingen annan hör. Som nu, trummisens baskagge. Hans fot lever ett helt eget liv, precis som min. Men hans fot går i takt, inte min...
Synd bara att alla låtar låter likadant. Ett gott råd till alla er som skriver låtar. Gör dem något olika, så man kan urskilja dem från varandra, något som Renegade Five inte har lyckats med så bra. Blir faktiskt lite tjatigt i längden. Men trummisen är bra..... Och sångaren.... Alltid något.
På gymmet ska det vara Rammstein, man blir arg, på ett postivit sätt. Inte alls på samma sätt som man blir arg på fortkörningsböter (nej, jag har inte fått nån på 24 år, hallelujah och kors i taket), eller på instruktionsböcker på enbart italienska, när man köpt varan i Sverige, eller på faktumet att det fortfarande är olagligt att dränka pedofiler... Varför är det så?
Imorse var det nära en stor katastrof på jobbet. (Finns det små katastrofer?) Kaffet var slut i automaten, och han som ska fylla på från vårt leasingbolag tyckte inte det lät som en överhängande fara när vi ringde och med panikartad röst krävde att han prioriterade om hela sin förmiddag för att komma till oss med det svarta guldet (inte olja, utan kaffe... Ja ja, vi säjer väl det mörkbruna guldet då...)
Jag, som är van att ta tag i nästan helt omöjliga problem, och löser dem på mitt eget finurliga, och ibland helt okonventionella sätt, tänkte att va fan då... Tog bilen till Preem och köpte 4 stora kaffe med vaniljbullar.
Jag kom tillbaka som en räddare i nöden, en hjälte, en idol, en kaffepatriot... Med vaniljbullar...
Aldrig (eller sällan i alla fall) har det varit sån uppståndelse på Lindab, aldrig har stämningen varit tjock som köttsoppa, eller den där berömda gulaschen från Kragsta (Vallentuna), aldrig har de njutningsfyllda stönandena varit så långa och smått upphetsande som när toppsäljaren Olsson på ett majestätiskt vis á la Carl XVI Gustav (Hubertius i mellannamn tror jag) glider in, dock utan en röd mantel med minkkrage (fuskpäls), och levererar....
Kaffe!!!
Äh... Jävla dagdrömmar alltså. Men det var gott.....
Kragstagulasch måste ni prova. Den är riktigt kramvänlig...
Nu, dagens tredje fika. En banan, om ni nu undrade... Gul...
2661
Är antalet dagar tills jag tänkte gå i förtidspension. Men varför vänta så länge? Jag har ledsnat totalt redan nu.
2661 dagar plus minus nånting, är ju gansla kass på att räkna. Men vid 50 ska man väl kunna dra sig tillbaka efter ett slitsamt liv som jätteenergisk säljproffs? Eller?
Om man köper två små hus i Thailand, bor i det ena och hyr ut det andra, då går det väl runt va? Nån smartskalle påstod att jag skulle sakna creme fraiche. Mm, helt rätt. Men jag är nog inte ensam om det, så jag kan importera sånt, tillsammans med Ahlgrens bilar, snus och MCM, blaskan för oss som tycker om att låta för jävligt när vi brottas med 320 kg amerikanska skitmaskiner.
Hur lång tid skulle det ta att åka chopper ner till Bangkok? ca 1000 mil. Först måste jag upp till norrland, runda Bottenhavet, sen ner genom Finland och sen hittar jag inte längre. TT-Line, säjer ni då... Hm, det ska väl vara lite sport att åka ner, inte bara köra räkmackan hela tiden. Ja ja, jag vet. Att köra stelbenare är ju sport i sig, U tell me... Kom ju bara halvvägs förra sommaren. Fick ju lifta hem 24 mil. Hur är oddsen för att lifta hem 500 mil? Vad står skrotpriset i nuförtiden i tex. Tadzjikistan? Ser ut att vara ungefär halvvägs. Sälja skiten där den rasar, ta tåget resten av sträckan. Har ju inte så bråttom om jag ändå inte ska jobba. Alla vill väl se Tadzjikistan? Finns nog en hel del guldkorn där, som finkelbränneriet, eller skäggiga damen, som extraknäcker som luder och glassförsäljare (vanilj med bävertopping)... Tänker helt osökt på Borat. Han borde få en Oscar för bästa manus, bästa huvudroll bästa.... ja precis allt. Bara för att alla ska sätta kvällskaffet i halsen när priserna basuneras ut. Den mest osmakliga film jag sett hittills. Men rolig....
Det röda lilla skitlandet är Tadzjikistan... Vart Borat har sitt tillhåll kommer jag inte ihåg. Jo det gör jag. Kazakstan... Något större, något längre norrut. Förmodligen kommer jag passera även det landet.
Hur bra går det att underhålla en gammal HD i Thailand? De maskiner man ser där är ju helt nya med balansaxlar, insprutning, ja hela kartan med nymodigheter. Kick??? Vad är det? Ja när den inte sitter på styret så är det på det viset man förstör knäet för resten av livet när motorn baktänder. Kick på styret kom med Electra Glide. Electran kom 1965 och heter electra just för att det var första modellen med elstart. Självklart litade man inte på den nya tekniken och behöll kickstarten som en reserv i många herrans år. Kick på styret är med andra ord startknappen, som endast skall användas i nödfall, eller om ingen ser på. Det är manligt att hoppa igång en motorcykel. Mindre manligt är det att efter 25 kickar, när svetten lackar, vara tvungen att trycka på knappen... "Jävla skitmotor" är ett återkommande mantra och i huvudet dräller det av japanska hojar till halva priset... Men rätt var det är så mullrar det till, och det bästa som finns, näst efter rotmos, är en gammal shovel på 1520 kubik...
Har precis skrivit ut manualen till mitt digitala trumset. 36 sidor...
Vad bra, då har jag lite att läsa på eftermiddagen här på kontoret. Manualen kanske beskriver hur man ska programera så trumhelvetet spelar vackert och i takt. För inte måste väl jag göra allt själv? Youtubade fram ett par schyssta trumsolon igår. En kille som spelade makalöst bra (kanske därför det står "best drumsolo ever" som beskrivning) samtidigt som han envisades med att snurra på trumstockarna mellan varenda slag. Efter 6,5 minuter då jag började tycka att det räckte, så tar han fram en tredje trumstock och jonglerar med dem samtidigt som han spelade. Ja annars hade det ju inte varit så kul. Först spela en trudelutt, för att sen jonglera lite grann. Det kan ju alla...
Jag har lite att öva på tror jag. Kan nästan snurra på en trumstock, två varv åtminstone.
Är det nån som har en platt-tv att sälja? Och två fönster? En glasdörr till ett vittrinskåp?
Tjing...
Experium, delirium, äh, wtf....
Måndag i herr Olssons liv. Ännu en dag som genomsyras av trötthet, halka, hunger, längtan...
1: Vänder man på dygnet varje helg så blir det svårt att somna i tid på söndagen. Nu, trött...
2: Kunde precis som resten av Västeråsarna åka skridskor imorse. Jag behövde dock bara åka ca 10 meter mellan hus och garage, men det räckte till för att få 3 näradödenupplevelser, samtidigt som jag var glad att jag hade gjort nr 2 innan jag gick ut genom ytterdörren.
3: Någon har stulit all min mat som jag drömde om att jag hade i kylskåpet. Letade febrilt efter både enrisrökt skinka, kallrökt lax, knaperstekt bacon, eller åtminstone en liten färdig omelett. Helt utan resultat. Det fick bli ett rejält lass kräftmarinerad sill direkt ur burken. Mjölken som stod högst upp vågade jag inte ens öppna, med risk för att den kräftmarinerade sillen skulle hitta ut igen, men genom fel hål. Vad ska man äta till lunch då? Stoppade en burk tonfisk i jackfickan. Hade för mig att det stod en räksallad i kylen här på jobbet. Lyxlunch....
Har bokat in mig på en lunch på sportköket istället. Någon måtta får det vara på eländet.
4: Längtar till Thailand. Nu är flygstolarna betalade. Betyder det att jag får skruva loss dem vid ankomst? Är de verkligen mina? 2 veckor i paradiset. Imorse när jag snoozat färdigt kändes det som om jag inte behövde gå upp alls. Jag som snart åker på semester, måste jag gå upp idag? Kändes helt onödigt.
Experium heter ett ställe i Lindvallen. Där kan man tydligen moona och visa bilderna på fejsbook. Har jag hört...
Man kan även dricka ananasgroggar tills det smakar ananas om precis allt. Typ salta nötter, som för övrigt är väldigt svårt att träffa ölglas med, om de står långt bort. Experiums lounge ligger en trappa upp. Det kändes i både lår och vader när man gick upp för den efter en hel dags slalomåkning med total avsaknad av kondition.
Men efter några timmar i en skinnfåtölj, så var det minst 5 våningar ner, för att komma till taxin. Trappfan tog aldrig slut.
Lammet och grisen, en restaurang där finklädda barnfamiljer (de enda som kan åka till Sälen mitt i veckan, när som helst på året... VAB heter det då..) trängdes bland tomtar (inte riktiga) kockar, gigantiska vinflaskor och fulla medarbetare från Lindab region mellan/öst, var vårt mål för kvällen.
Räkmacka först. Vitt vin.... Som hemma ungefär, dvs gött mos...
Sen, vinpaket till 3 sorters kött.... Gav upp ganska omgående. Satt i källaren. En trappa ner, dessa jävla trappor alltså... Vi skulle upp en våning varje gång vi skulle hämta maten. Märkligt. Hämta maten? Har de dragit in på personal? Nä, man gick till kocken, som skar upp lamm, fläsk och oxfilé så mycket du ville ha. Sen plockade du på dina egna favoriter till respektive kött. Självklart hade de ett upplägg för vad du skulle blanda ihop, men det utgick inga böter om du gjorde tvärtom. Som jag kanske....
BTW. Det var extremt dåligt med bea där. Men allt var gott. Gav fan i vinet. Satsade stenhårt på oxfilén, sen tog jag en taxi hem till stugan. Kände mig lite sliten... Faktiskt.
Somnade nog vid 22-tiden, 1,4 promille enligt apparaten. Precis samma som innan vi lämnade stugan. Jag hade jobbat dåligt med andra ord, eller kanske snarare tagit det alldeles lagom lugnt.
De andra drog till högis. Fattar fortfarande inte om de var ironiska dagen efter då de sa att det var den bästa kvällen någonsin på högis... Jag tror de ljög.
Fest på lördag kväll i Västerås. Trodde faktiskt jag var ganska ensam om att vara halvgalen. Jag var för fan helt normal i jämförelse med vissa personer. Vet inte om det var bra eller dåligt. Jag trivdes. Jättebra.
Nu blir det 3 vita veckor, och det betyder INTE vitt vin eller vit sprit. Ska vara snäll mot magen tills jag sticker till Thailand, för där vet man ju aldrig vad man får i sig. Har för mig att grillad orm och friterade skalbaggar har en helt annan bakterieflora än den min mage är van vid.
Men det var då fan vad det dräller kunder här. Måste säja upp mig...
1: Vänder man på dygnet varje helg så blir det svårt att somna i tid på söndagen. Nu, trött...
2: Kunde precis som resten av Västeråsarna åka skridskor imorse. Jag behövde dock bara åka ca 10 meter mellan hus och garage, men det räckte till för att få 3 näradödenupplevelser, samtidigt som jag var glad att jag hade gjort nr 2 innan jag gick ut genom ytterdörren.
3: Någon har stulit all min mat som jag drömde om att jag hade i kylskåpet. Letade febrilt efter både enrisrökt skinka, kallrökt lax, knaperstekt bacon, eller åtminstone en liten färdig omelett. Helt utan resultat. Det fick bli ett rejält lass kräftmarinerad sill direkt ur burken. Mjölken som stod högst upp vågade jag inte ens öppna, med risk för att den kräftmarinerade sillen skulle hitta ut igen, men genom fel hål. Vad ska man äta till lunch då? Stoppade en burk tonfisk i jackfickan. Hade för mig att det stod en räksallad i kylen här på jobbet. Lyxlunch....
Har bokat in mig på en lunch på sportköket istället. Någon måtta får det vara på eländet.
4: Längtar till Thailand. Nu är flygstolarna betalade. Betyder det att jag får skruva loss dem vid ankomst? Är de verkligen mina? 2 veckor i paradiset. Imorse när jag snoozat färdigt kändes det som om jag inte behövde gå upp alls. Jag som snart åker på semester, måste jag gå upp idag? Kändes helt onödigt.
Experium heter ett ställe i Lindvallen. Där kan man tydligen moona och visa bilderna på fejsbook. Har jag hört...
Man kan även dricka ananasgroggar tills det smakar ananas om precis allt. Typ salta nötter, som för övrigt är väldigt svårt att träffa ölglas med, om de står långt bort. Experiums lounge ligger en trappa upp. Det kändes i både lår och vader när man gick upp för den efter en hel dags slalomåkning med total avsaknad av kondition.
Men efter några timmar i en skinnfåtölj, så var det minst 5 våningar ner, för att komma till taxin. Trappfan tog aldrig slut.
Lammet och grisen, en restaurang där finklädda barnfamiljer (de enda som kan åka till Sälen mitt i veckan, när som helst på året... VAB heter det då..) trängdes bland tomtar (inte riktiga) kockar, gigantiska vinflaskor och fulla medarbetare från Lindab region mellan/öst, var vårt mål för kvällen.
Räkmacka först. Vitt vin.... Som hemma ungefär, dvs gött mos...
Sen, vinpaket till 3 sorters kött.... Gav upp ganska omgående. Satt i källaren. En trappa ner, dessa jävla trappor alltså... Vi skulle upp en våning varje gång vi skulle hämta maten. Märkligt. Hämta maten? Har de dragit in på personal? Nä, man gick till kocken, som skar upp lamm, fläsk och oxfilé så mycket du ville ha. Sen plockade du på dina egna favoriter till respektive kött. Självklart hade de ett upplägg för vad du skulle blanda ihop, men det utgick inga böter om du gjorde tvärtom. Som jag kanske....
BTW. Det var extremt dåligt med bea där. Men allt var gott. Gav fan i vinet. Satsade stenhårt på oxfilén, sen tog jag en taxi hem till stugan. Kände mig lite sliten... Faktiskt.
Somnade nog vid 22-tiden, 1,4 promille enligt apparaten. Precis samma som innan vi lämnade stugan. Jag hade jobbat dåligt med andra ord, eller kanske snarare tagit det alldeles lagom lugnt.
De andra drog till högis. Fattar fortfarande inte om de var ironiska dagen efter då de sa att det var den bästa kvällen någonsin på högis... Jag tror de ljög.
Fest på lördag kväll i Västerås. Trodde faktiskt jag var ganska ensam om att vara halvgalen. Jag var för fan helt normal i jämförelse med vissa personer. Vet inte om det var bra eller dåligt. Jag trivdes. Jättebra.
Nu blir det 3 vita veckor, och det betyder INTE vitt vin eller vit sprit. Ska vara snäll mot magen tills jag sticker till Thailand, för där vet man ju aldrig vad man får i sig. Har för mig att grillad orm och friterade skalbaggar har en helt annan bakterieflora än den min mage är van vid.
Men det var då fan vad det dräller kunder här. Måste säja upp mig...
Åååååh, nu kommer jaaaaaag......
Inte komma till himlen nu heller. Fast jag hade väl inga planer på att komma dit så what the berömda fucket...
Har använt min extremt dyrbara tid på lunchrasten att leta efter flygbiljetter till Thailand. Jag satt mest och tittade på, men det räknas väl ändå?
Det helt hemliga resesällskapet, som är så hemlig att knappt jag känner till henne, surfade runt som värsta proffset. Hann inte ens säja krymptång, förrän hon öppnat 6-7 sidor på min SyncMaster 940N (skärmen heter tydligen så, själv skulle jag döpt den till Viggo Dängrot, dr Dängrots oäkta son) med en internetuppkoppling som får flaskpost att verka snabb. Risken är ju att resten av användarna blev utkastade ur systemet då vi använde 100% av kapaciteten.
Förstår inte riktigt Lindabs filosofi där. Ett multinationellt företag som omsätter långt över en miljard bara i Sverige, och där allt baseras på intranät och stordator i skåne, tycker det är okej med en uppkoppling som krånglar, där man fortfarande ser ränderna som får en bild att växa fram på skärmen (Viggo D)
Att se på en film är ju bara att glömma, dels för att det inte finns flash installerat, dels för att det skulle bli en studie i stillbilder. Inte så jättekul om du frågar mig...
By the way, maten var super.... Tack, du hemliga resesällskap, detta måste vi göra om, men då med lite större portioner (haha, skojade bara, slå inte mig så hårt när vi ses)
Om allt klaffar, så kanske vi blir ett gäng som drar till Thailand i februari.
Gänget består av:
1: Okänd kvinna
2: Okänd kvinna
3: Okänd man
4: Buzz Lightyear (jag)
So what, jag kan roa mig själv. Och att lära känna tre nya personer kan väl inte vara så jobbigt. Bara jag får komma iväg till värme, sol, bad, chang, masaman gai, badlakan med palmer på....
Fråga inte hur det här gick till, jag har inte en clue... Måste man tänka jämt? Måste man tänka nån gång?
Jag är inte så säker på att du och jag svarar samma sak...
Över hela min bröstkorg står det ju med blåsvart bläck "det är skönt att få vara lite galen ibland"
Kan jag lasra bort "lite" och "ibland"?
Ikväll är det hockey på dumburken, om man har nån båring sportkanal. VIK mot Afghanistan, om jag minns rätt.
Har inte bestämt mig för om jag ska se på matchen eller äta en hink mask... Just nu lutar det åt masken.
Hockey.... Sporten där man har ett litet fånigt racket och en ännu mindre boll....
Nä hä....
Nu fick jag reda på att det var rundpingis.
Bruce Springsteen och I´m on fire på radion. Det var fan vad han kan gå upp ljust på slutet.. Jag försöker, men det låter mer som om jag var på väg att dö... Med hjälp av ett skruvstäd....
Sångare sökes till mitt enmansband med andra ord. Sångerska går också bra, om du kan låta som Lordi...
Ser du ut som Jessica Alba får du vara helt stum, analfabet och socialdemokrat men ändå platsa.
Försökte spela lite på nyaste leksaken trumsetet Yamaha DTexplorer igår kväll. Gav upp efter 35 sekunder då mina tummar sa att de hade fått nog. Första gången någonsin jag haft begynnande blåsor på tummarna, men så är det ju även första gången ever, som jag har spelat trummor i flera timmar i sträck under två roliga dagar.
Det roligaste var dock när en jobbarkompis satte sig där igår och försökte spela Sunday bloody Sunday....
Fick kämpa för att inte vika mig dubbel.
Jag som tycker att jag är osynkad till max. Jag framstod som Tommy Lee jämfört med honom.
Fast som en riktigt bakis och även kraftigt hjärnskadad Tommy Lee...
Nu... En ny tuss alsolsprit (lovar, ska inte dricka den nu heller), luta mig bakåt, och se om jag kan sova bort de två sista timmarna av arbetsdagen.
God natt mellansverige... Ditt snöiga fanskap...
Har använt min extremt dyrbara tid på lunchrasten att leta efter flygbiljetter till Thailand. Jag satt mest och tittade på, men det räknas väl ändå?
Det helt hemliga resesällskapet, som är så hemlig att knappt jag känner till henne, surfade runt som värsta proffset. Hann inte ens säja krymptång, förrän hon öppnat 6-7 sidor på min SyncMaster 940N (skärmen heter tydligen så, själv skulle jag döpt den till Viggo Dängrot, dr Dängrots oäkta son) med en internetuppkoppling som får flaskpost att verka snabb. Risken är ju att resten av användarna blev utkastade ur systemet då vi använde 100% av kapaciteten.
Förstår inte riktigt Lindabs filosofi där. Ett multinationellt företag som omsätter långt över en miljard bara i Sverige, och där allt baseras på intranät och stordator i skåne, tycker det är okej med en uppkoppling som krånglar, där man fortfarande ser ränderna som får en bild att växa fram på skärmen (Viggo D)
Att se på en film är ju bara att glömma, dels för att det inte finns flash installerat, dels för att det skulle bli en studie i stillbilder. Inte så jättekul om du frågar mig...
By the way, maten var super.... Tack, du hemliga resesällskap, detta måste vi göra om, men då med lite större portioner (haha, skojade bara, slå inte mig så hårt när vi ses)
Om allt klaffar, så kanske vi blir ett gäng som drar till Thailand i februari.
Gänget består av:
1: Okänd kvinna
2: Okänd kvinna
3: Okänd man
4: Buzz Lightyear (jag)
So what, jag kan roa mig själv. Och att lära känna tre nya personer kan väl inte vara så jobbigt. Bara jag får komma iväg till värme, sol, bad, chang, masaman gai, badlakan med palmer på....
Fråga inte hur det här gick till, jag har inte en clue... Måste man tänka jämt? Måste man tänka nån gång?
Jag är inte så säker på att du och jag svarar samma sak...
Över hela min bröstkorg står det ju med blåsvart bläck "det är skönt att få vara lite galen ibland"
Kan jag lasra bort "lite" och "ibland"?
Ikväll är det hockey på dumburken, om man har nån båring sportkanal. VIK mot Afghanistan, om jag minns rätt.
Har inte bestämt mig för om jag ska se på matchen eller äta en hink mask... Just nu lutar det åt masken.
Hockey.... Sporten där man har ett litet fånigt racket och en ännu mindre boll....
Nä hä....
Nu fick jag reda på att det var rundpingis.
Bruce Springsteen och I´m on fire på radion. Det var fan vad han kan gå upp ljust på slutet.. Jag försöker, men det låter mer som om jag var på väg att dö... Med hjälp av ett skruvstäd....
Sångare sökes till mitt enmansband med andra ord. Sångerska går också bra, om du kan låta som Lordi...
Ser du ut som Jessica Alba får du vara helt stum, analfabet och socialdemokrat men ändå platsa.
Försökte spela lite på nyaste leksaken trumsetet Yamaha DTexplorer igår kväll. Gav upp efter 35 sekunder då mina tummar sa att de hade fått nog. Första gången någonsin jag haft begynnande blåsor på tummarna, men så är det ju även första gången ever, som jag har spelat trummor i flera timmar i sträck under två roliga dagar.
Det roligaste var dock när en jobbarkompis satte sig där igår och försökte spela Sunday bloody Sunday....
Fick kämpa för att inte vika mig dubbel.
Jag som tycker att jag är osynkad till max. Jag framstod som Tommy Lee jämfört med honom.
Fast som en riktigt bakis och även kraftigt hjärnskadad Tommy Lee...
Nu... En ny tuss alsolsprit (lovar, ska inte dricka den nu heller), luta mig bakåt, och se om jag kan sova bort de två sista timmarna av arbetsdagen.
God natt mellansverige... Ditt snöiga fanskap...
Ja ja, jag skriver väl nåt då.... tjatmostrar...
I´m back.... In business, for good... (glöm det sista, hoppa även över det näst sista, men vi kör på det första. Jag är tillbaka, Je suis ici... Det där kunde jag utan att googla, kunde ni?)
Tänkte raka mig igår... I ansiktet... Men såg en 7-jäkla stor böld på halsen. Size Manhattan... Minst...
Började tänka på agerande/konsekvens... Den där jävla konsekvensen som alltid dyker upp.
Äter man 4 askar choklad på 10 dagar (agerande) så ser man ut som Etna någonstans på kroppen efter ett par dagar (konsekvens)... Och eftersom Jante faktiskt existerar, så dyker de där motbjudande röda sakerna upp på ställen där de syns riktigt bra. Aldrig på insidan av överarmen, eller ännu bättre, på nån granne, eller ett husdjur...
Kom på en sak... Je suis ici betyder ju "jag är här"... Inte "tillbaka". Inte undra på att jag var sämst i klassen...
Åkte till apoteket för att inhandla dunderkuren mot utputande köttberg. Alsolsprit. Och vad hittade jag på apoteket då? Svarar du "plåster, losec, tandborstar, en vacker expedit", så har du i och för sig alldeles rätt, men det jag var ute efter just nu var "Casall Exetube"....
Ett träningsredskap gjort av en gummislang och två handtag. Jag köpte ett direkt, utan att tänka på vare sig agerande eller konsekvenser, precis som vanligt med andra ord.
Så nu har jag ett jävulusiskt problem. Försöker hålla en papperstuss indränkt i alsolsprit mot bölden (den går inte att grogga på, spriten alltså) samtidigt som jag försöker träna med gummisnodden i kolossalformat. När man tränar med en sån där sak så är det bara fantasin som sätter gränser på vad som kan tränas. Och med tanke på hur min hjärna snurrar motsols hela tiden så antar jag redan nu att jag inte bara kommer att träna upp kroppen med den. Mina arbetskamrater kanske får smaka på en Delicato Mazarin (15:- i lådan, men jag brukar bara lägga 10, tycker det är mer rimligt) skjuten med Sveriges kanske största slangbella av märket Casall...
Nån som vill köpa 160 stycken vita korta rännkrokar? Vi säljer väl ca 20 om året i vanliga fall, men nu råkade jag beställa hem fel.... Du får ett bästa kompis pris, jag lovar... Vad man har dem till? Tja... Bottensänke kanske? Svetsar ihop till ett modernt konstverk? Konstruerar ett nytt sorts dykbälte, som inte är så praktiskt?
Eller så sätter du upp en hängränna med dem....
Snart kommer matleveransen. Lyxigt... Säkert gott också...
Tänkte raka mig igår... I ansiktet... Men såg en 7-jäkla stor böld på halsen. Size Manhattan... Minst...
Började tänka på agerande/konsekvens... Den där jävla konsekvensen som alltid dyker upp.
Äter man 4 askar choklad på 10 dagar (agerande) så ser man ut som Etna någonstans på kroppen efter ett par dagar (konsekvens)... Och eftersom Jante faktiskt existerar, så dyker de där motbjudande röda sakerna upp på ställen där de syns riktigt bra. Aldrig på insidan av överarmen, eller ännu bättre, på nån granne, eller ett husdjur...
Kom på en sak... Je suis ici betyder ju "jag är här"... Inte "tillbaka". Inte undra på att jag var sämst i klassen...
Åkte till apoteket för att inhandla dunderkuren mot utputande köttberg. Alsolsprit. Och vad hittade jag på apoteket då? Svarar du "plåster, losec, tandborstar, en vacker expedit", så har du i och för sig alldeles rätt, men det jag var ute efter just nu var "Casall Exetube"....
Ett träningsredskap gjort av en gummislang och två handtag. Jag köpte ett direkt, utan att tänka på vare sig agerande eller konsekvenser, precis som vanligt med andra ord.
Så nu har jag ett jävulusiskt problem. Försöker hålla en papperstuss indränkt i alsolsprit mot bölden (den går inte att grogga på, spriten alltså) samtidigt som jag försöker träna med gummisnodden i kolossalformat. När man tränar med en sån där sak så är det bara fantasin som sätter gränser på vad som kan tränas. Och med tanke på hur min hjärna snurrar motsols hela tiden så antar jag redan nu att jag inte bara kommer att träna upp kroppen med den. Mina arbetskamrater kanske får smaka på en Delicato Mazarin (15:- i lådan, men jag brukar bara lägga 10, tycker det är mer rimligt) skjuten med Sveriges kanske största slangbella av märket Casall...
Nån som vill köpa 160 stycken vita korta rännkrokar? Vi säljer väl ca 20 om året i vanliga fall, men nu råkade jag beställa hem fel.... Du får ett bästa kompis pris, jag lovar... Vad man har dem till? Tja... Bottensänke kanske? Svetsar ihop till ett modernt konstverk? Konstruerar ett nytt sorts dykbälte, som inte är så praktiskt?
Eller så sätter du upp en hängränna med dem....
Snart kommer matleveransen. Lyxigt... Säkert gott också...
Seriöst.... Ska bättra mig.... Kanske....
Fick lite dåligt samvete. Inte skall väl jag driva med en stackars läsare som säkerligen redan är en belastning för både dig och mig, dvs hon (kan ju vara en han, men det är det inte) går redan på receptbelagd medicin, får terapi för att hon råkar känna mig, är tvungen att få terapi för att hon måste gå i terapi, och allt detta är subventionerat av oss andra skattebetalare. Men visst. Vi ska inte sparka på dem som redan ligger (ibland stönande med särade ben... ) utan vara snälla och tänka att det kunde ha varit du och jag som låg där (och stönade)
Somnade som vanligt efter lunchen, som idag bestod av ett isterband och tre skivor rödbeta. Hur mycket jag än tittade i matlådan så hittade jag inget mer. Bara ett jävla isterband och de där rödbetsskivorna. Allt åkte in i micron. Med så lite substans i lådan så krävs det inte så många sekunder innan allt exploderar. Tur locket var kvar på lådan. Tänkte genast på kongressledamot Giffords när jag öppnade locket. Stackars kvinna. Jävla idioter det finns. Kunde inte polisen bara råka trycka av lite så där av en händelse och förpassa den totalt misslyckade medmänniskan till ett ställe utan tid, ljus eller vaniljglass? Vi pratar inte om farmors jordkällare utanför Köping, utan om döden... Vi pratar inte heller om Giffords, utan om han som satte en kula rakt genom hennes huvud.
Nu har jag tänkt färdigt om kongressledamoten och återgår till min lunch. Micrad rödbeta blir i stort sett smaklös. Kryddade anrättningen med en pärlboll (negerboll med pärlsocker på istället för kokos). Sen somnade jag.
I mitt vakna tillstånd (nu, om du undrade om jag skrev i sömnen) så är jag extremt ineffektiv. Mest för att det inte finns nåt vettigt att göra den här säsongen på året. Men i drömmen hände det grejer minsann. Det är ju för pruttigt att man vaknar och är alldeles till sig i trasorna (svart t-shirt från Brothers, Dieseljeans) men inte ens minns varför det nästan gick för en... Eller om man gick någon annastans, eller kanske fick gikt... Jag säjer ju det!!! Jag blir galen....
Lägger in en bild på ett isterband, mest för att jag äntligen fattar hur man gör. Om ni tycker det känns onödigt, så blunda..... NU!!!
Somnade som vanligt efter lunchen, som idag bestod av ett isterband och tre skivor rödbeta. Hur mycket jag än tittade i matlådan så hittade jag inget mer. Bara ett jävla isterband och de där rödbetsskivorna. Allt åkte in i micron. Med så lite substans i lådan så krävs det inte så många sekunder innan allt exploderar. Tur locket var kvar på lådan. Tänkte genast på kongressledamot Giffords när jag öppnade locket. Stackars kvinna. Jävla idioter det finns. Kunde inte polisen bara råka trycka av lite så där av en händelse och förpassa den totalt misslyckade medmänniskan till ett ställe utan tid, ljus eller vaniljglass? Vi pratar inte om farmors jordkällare utanför Köping, utan om döden... Vi pratar inte heller om Giffords, utan om han som satte en kula rakt genom hennes huvud.
Nu har jag tänkt färdigt om kongressledamoten och återgår till min lunch. Micrad rödbeta blir i stort sett smaklös. Kryddade anrättningen med en pärlboll (negerboll med pärlsocker på istället för kokos). Sen somnade jag.
I mitt vakna tillstånd (nu, om du undrade om jag skrev i sömnen) så är jag extremt ineffektiv. Mest för att det inte finns nåt vettigt att göra den här säsongen på året. Men i drömmen hände det grejer minsann. Det är ju för pruttigt att man vaknar och är alldeles till sig i trasorna (svart t-shirt från Brothers, Dieseljeans) men inte ens minns varför det nästan gick för en... Eller om man gick någon annastans, eller kanske fick gikt... Jag säjer ju det!!! Jag blir galen....
Lägger in en bild på ett isterband, mest för att jag äntligen fattar hur man gör. Om ni tycker det känns onödigt, så blunda..... NU!!!
Så här hade jag gärna sett att det såg ut på min tallrik, men det gjorde det bara i min fantasi.
Ser inte så jäkla smakligt ut alltså, måste nog förbättra min kulinariska standard väsentligt.
Åt en extremt god fusksoppa igår. Fusk, för att den pressades ut ur en tetra som hette Thaisoppa... Sen ramlade det i en massa goda kycklingbitar, tomater och även den ingrediens som får mitt rygghår att krulla sig, SVAMP!!! Svamp gör så att blodet stelnar, Gustav Vasa vänder sig i sin grav, all jordens smör härsknar.... Svamp äter man inte... Så är det bara... Men jag gjorde det i alla fall.... Och överlevde...
Fel sorts svamp, den där är ju min kompis....
Nu ska jag sluta lägga in bilder, åtminstone för idag :)
Fusksoppan var jättegod, även med svamparna i. Jag kanske har tappat svampsmaklökarna, eller så gjorde den starka soppsmaken (koksmjölk, citrongräs, och nåt starkt) att de där gummiaktiga giftklumparna neutraliserades totalt och associerades av min kräkreflexkörtel som skumtomtar, något som jag är helt såld på.
Förresten kanske man inte ska kalla den för fusk, det enda som fuskades med var ju det som rann. Och det är ju sällan man gör något helt från grunden själv. Minns inte sist jag mjölkade en kossa så jag kunde göra lite grädde till min sås. För att sen skjuta den stackaren, så jag även fick pannbiffar.
Tjing... Eller fridens, som en vän till mig ständigt säjer....
Tjo f. Part two...
Vad har jag lovat nu då? Självklart var det en läsare som lyckades tolka en viss text på fejan att jag ska skriva flera bloggar idag. Here U go girl....
Slut.....(the end)
Slut.....(the end)
Tjofaderittan, 2 fingrar i...... Syltburken
Jaha, då var man tillbaka till vardagens smått långtråkiga färd mot helgen. Men äntligen lite lugn och ro, så jag kan blogga ifred. Ser nu att min almanacka på kontorsväggen står på Oktober.... Hm. Den fyller med andra ord inte så mycket funktion här hos mig. Donerar den med glädje till någon bättre behövande. Det är fullt med fina bilder på HD:s på varje sida. Bara att höra av sig ifall du är spekulant.
Har fått ett helt nytt intresse i helgen. Buzz.... Megaquiz.... Say no more!!!... Say no more, I shall not, Infidel You are... (Yodaimitation)
Okej, den var kass, men försök gärna själv. Yoda alltså...
Buzz (okej, jag ljög, jag tänker berätta om Buzz, inte Lightyear) är så j**la kul... Speciellt efter lite Chardonnay eller Shiraz... I stora glas.... (några chokladpraliner slank också ner, men de gjorde varken till eller från)
Tror vi hann med en sort till faktiskt. Är ju ingen connaiseur när det gäller vin,("kännare", det låter bättre att prata franska när man pratar vin, och jag ska väl ha lite nytta av mina 6 år med franskböckerna upptryckta under näsan, fast jag var väldigt sämst på alla prov) så jag vet mest att det var både rött och gott. Glasen var stora iaf.
Äh, va fan, vi skiter i Buzz, det är ett spel... Kort och gott. Till Playstation.... Köp det. Jag ska....
Möte snart... Båring.... Ska tejpa över båda ögonen med såna där stora bomullstussar och brun tejp från apoteket. Skylla på att jag har fått en lätt släng av ögonlepra. (Lepra oculos på latin, yeux de la lèpre på franska, თვალები leprosy på georgiska. Konstigt att lepra skrivs med västerländs skrift, men inte ögon. Tror det är en bugg i googla translate där)
Nu sitter det två tomtar och fikar utanför mitt kontor. Tre tomtar till och med. Filialchefen skall väl också räknas, även om han inte bär en fånig tomtemössa som de två andra gör. Inte klassiskt röda med vita tofsar, utan snarare skitbrunsvartgråa luvor som är ca 25 cm för höga och ser ut som två dumstrutar. Alltså, för er som fattar lite mindre snabbt än gemene man, så är det en mössa per gubbe, inte två på varje skalle.
Du som känner med dig nu att "aha, nu fattar jag..... kanske"... Stackars dig, du kan inte ha det lätt här i livet. Precis som jag då....
Hoppas de inte tror att jag ska komma och joina dem vid fikabordet, jag har redan ätit mina wienerkorvar och en banan, och vill inte spela trevlig säljare just nu. Har ju sålt 750 kg plåt nu på morgonen, så dagens budget är snart i land. Ett par handskar till, och kanske en snöskyffel, så kan jag slå igen butiken för idag. (Då skulle min Stockholmsbaserade chef bli smått galen på mig och förpassa min vältränade kropp till Gulag, eller nån annan saltgruva i närheten, han kan vara lite kinkig ibland)
Vill till Thailand, som fan... Februari kanske. Måste ha ett nytt pass. Stämplar väl ut "kundbesök" och fixar det idag. Dykcert är hägrande. Och fallskärm... Vad har hänt mig? Varför har jag sån lust att lämna marken? Ner i djupet eller upp i luften... Härliga känslor..... Har bara provat att dykt med tuber en gång, i Mälaren. På två meters djup såg jag inte ens handen. Provade att hålla den i mitt synfält, men det hjälpte inte heller (haha, kul va?)
Tömde en tub på 10 minuter. Ägaren påstod att jag hyperventilerade. Jag är böjd att hålla med, men eftersom jag hoppade i helt utan instruktioner så var det rätt lätt att göra precis allting fel. Som vanligt då.... Jag är van...
Gör ju allting bakåfram. Konstigt att jag inte kom ut som en gammal gubbe, och blev yngre för varje år. Mamma hade nog inte uppskattat det så värst mycket, och ännu mindre min pappa...
Dagens musikaliska tips från Itzhak Skenström... (Hipp hipp... En favvo, älskar hans tänder, provar att läggan in en bild, kan inte lova att jag lyckas)
Massive Attack... Blue Lines.. 1991.... Skön musik som passar till allt från fiskgryta till dammsugning och pussel (1000 bitar)
Skål på dig Itzhak, I love U... (and your tratt)
Har fått ett helt nytt intresse i helgen. Buzz.... Megaquiz.... Say no more!!!... Say no more, I shall not, Infidel You are... (Yodaimitation)
Okej, den var kass, men försök gärna själv. Yoda alltså...
Buzz (okej, jag ljög, jag tänker berätta om Buzz, inte Lightyear) är så j**la kul... Speciellt efter lite Chardonnay eller Shiraz... I stora glas.... (några chokladpraliner slank också ner, men de gjorde varken till eller från)
Tror vi hann med en sort till faktiskt. Är ju ingen connaiseur när det gäller vin,("kännare", det låter bättre att prata franska när man pratar vin, och jag ska väl ha lite nytta av mina 6 år med franskböckerna upptryckta under näsan, fast jag var väldigt sämst på alla prov) så jag vet mest att det var både rött och gott. Glasen var stora iaf.
Äh, va fan, vi skiter i Buzz, det är ett spel... Kort och gott. Till Playstation.... Köp det. Jag ska....
Möte snart... Båring.... Ska tejpa över båda ögonen med såna där stora bomullstussar och brun tejp från apoteket. Skylla på att jag har fått en lätt släng av ögonlepra. (Lepra oculos på latin, yeux de la lèpre på franska, თვალები leprosy på georgiska. Konstigt att lepra skrivs med västerländs skrift, men inte ögon. Tror det är en bugg i googla translate där)
Nu sitter det två tomtar och fikar utanför mitt kontor. Tre tomtar till och med. Filialchefen skall väl också räknas, även om han inte bär en fånig tomtemössa som de två andra gör. Inte klassiskt röda med vita tofsar, utan snarare skitbrunsvartgråa luvor som är ca 25 cm för höga och ser ut som två dumstrutar. Alltså, för er som fattar lite mindre snabbt än gemene man, så är det en mössa per gubbe, inte två på varje skalle.
Du som känner med dig nu att "aha, nu fattar jag..... kanske"... Stackars dig, du kan inte ha det lätt här i livet. Precis som jag då....
Hoppas de inte tror att jag ska komma och joina dem vid fikabordet, jag har redan ätit mina wienerkorvar och en banan, och vill inte spela trevlig säljare just nu. Har ju sålt 750 kg plåt nu på morgonen, så dagens budget är snart i land. Ett par handskar till, och kanske en snöskyffel, så kan jag slå igen butiken för idag. (Då skulle min Stockholmsbaserade chef bli smått galen på mig och förpassa min vältränade kropp till Gulag, eller nån annan saltgruva i närheten, han kan vara lite kinkig ibland)
Vill till Thailand, som fan... Februari kanske. Måste ha ett nytt pass. Stämplar väl ut "kundbesök" och fixar det idag. Dykcert är hägrande. Och fallskärm... Vad har hänt mig? Varför har jag sån lust att lämna marken? Ner i djupet eller upp i luften... Härliga känslor..... Har bara provat att dykt med tuber en gång, i Mälaren. På två meters djup såg jag inte ens handen. Provade att hålla den i mitt synfält, men det hjälpte inte heller (haha, kul va?)
Tömde en tub på 10 minuter. Ägaren påstod att jag hyperventilerade. Jag är böjd att hålla med, men eftersom jag hoppade i helt utan instruktioner så var det rätt lätt att göra precis allting fel. Som vanligt då.... Jag är van...
Gör ju allting bakåfram. Konstigt att jag inte kom ut som en gammal gubbe, och blev yngre för varje år. Mamma hade nog inte uppskattat det så värst mycket, och ännu mindre min pappa...
Dagens musikaliska tips från Itzhak Skenström... (Hipp hipp... En favvo, älskar hans tänder, provar att läggan in en bild, kan inte lova att jag lyckas)
Massive Attack... Blue Lines.. 1991.... Skön musik som passar till allt från fiskgryta till dammsugning och pussel (1000 bitar)
Skål på dig Itzhak, I love U... (and your tratt)
3 korvar senare...
Har tryckt i mig tre stycken charkmästarens (lokalproducerat) wienerkorvar med gurkmajjo, räksallad och Jonnys senap (naturligtvis)...
Men det var då fan vad svårt det ska vara att få till den där äkta wienerkorvssmaken på wienerkorv... Varför inte bara kalla det för loklaproducerat slaktrens i konstskinn? Kanske för att om det stod så på förpackningen så skulle jag välja någon annan korv. Varför frågar jag ens, då jag svarar själv?
Sibylla is da shit för oss som värdesätter äkta smaksensationer. (haha.....)
Varför tycker ni att jag har konstiga frukostvanor? Bara för att jag först halsar yoghurt direkt ur förpackningen, och sen äter tre stycken korv med bröd? Kan slå vad om att 35000 svenskar nu på morgonen har ätit yoghurt och ett antal korvmackor. Vad är skillnaden? Utformningen, sittställningen och ev. även ordningsföljden. Magen struntar i vilket, bara den får sitt tillskott med förstklassig näring blandat med, som i det här fallet, toxic waste.
Men vi har väl inte utrustats med en lever för att den inte skall få jobba va?
Mix Megapol... Mer musik, bättre blandning.... Än vadå? Inte har de så väldigt många olika låtar som snurrar i etern. Det påminner mig om att jag måste laga cd-spelaren på kontoret. Då kan jag i alla fall välja vilka 15 låtar som jag ska tvinga mina kollegor att lära sig älska. Man kan ju ta med sig flera olika skivor, men det känns lite överkurs. Har även en spelare ute i kundlokalen (min gamla spelare den också, undrar vem det är som saknat musik här?) Tänk om man skulle ta med sig 2 likadana skivor, och sen försöka synka dem. Vad roligt :)
Eller???
Hoppas det kommer en badmintonkompis hit snart. Får krupp (inte på riktigt, bara en sån där hjärnkrupp) av att inte ha något att göra. Just nu har jag 40 olästa mejl men känner mig inte mogen för att läsa dem. Kommer aldrig känna mig mogen för dem. Vet ju vad det är. Bara ordererkännanden från leverantörer. Men va 17, grejerna kommer väl nån gång. Inte behöver jag ett mejl om att sakerna är på väg. Okej, vissa kunder kanske vill veta när deras efterlängtade varor kommer, men jag säjer med en len Kristina Lugn-röst att vi haft enorma problem med vår internetleverantör, och kan därför inte ge ett exakt besked förrän på fredag (då har jag semester haha)
Nyss ringde det en telefonsäljare hit. Jag svarade "Jahwol" (eller hur det nu stavas, det är tyska!!!) med en stark och auktoritär röst, (inne i huvudet tyckte jag nog att jag liknade Arnold "Terminator" Schwartzenegger lite grann)
Jag vet fortfarande inte vad han ville eller försökte sälja, för det fick han aldrig berätta. Däremot kommer han numera vara en av få säljare som vet massor om Lindab, Lindabs huvudkontor, alla länder vi har fabriker i, hur många anställda vi är i respektive land (inte ens jag vet det, men jag hittade på vartefter jag berättade det för honom) vad vi sysslar med, och hur jag mår rent allmänt.
Lyckos honom alltså. Hans lucky day... Hoppas han antecknade ner alla fakta jag med inlevelse drog för honom. Sen när han skall brilljera på nästa after work genom att dela med sig av sin enorma kunskap om en av världens bästa plåt och ventilationskoncerner (Lindab) så kommer de andra garva sig av stolen eftersom det mesta jag sa var ren lögn. Om de nu vet hur det ligger till i verkligheten d.v.s... Inte ens jag vet ju det... Hm. Kan nån berätta kanske?
Har i alla fall lyckats fördriva 30 minuter av min förmiddag genom att leka halvtysk broiler samtidigt som en telefonsäljare fick väldigt dålig timpenning. Sorry...
Men det var då fan vad svårt det ska vara att få till den där äkta wienerkorvssmaken på wienerkorv... Varför inte bara kalla det för loklaproducerat slaktrens i konstskinn? Kanske för att om det stod så på förpackningen så skulle jag välja någon annan korv. Varför frågar jag ens, då jag svarar själv?
Sibylla is da shit för oss som värdesätter äkta smaksensationer. (haha.....)
Varför tycker ni att jag har konstiga frukostvanor? Bara för att jag först halsar yoghurt direkt ur förpackningen, och sen äter tre stycken korv med bröd? Kan slå vad om att 35000 svenskar nu på morgonen har ätit yoghurt och ett antal korvmackor. Vad är skillnaden? Utformningen, sittställningen och ev. även ordningsföljden. Magen struntar i vilket, bara den får sitt tillskott med förstklassig näring blandat med, som i det här fallet, toxic waste.
Men vi har väl inte utrustats med en lever för att den inte skall få jobba va?
Mix Megapol... Mer musik, bättre blandning.... Än vadå? Inte har de så väldigt många olika låtar som snurrar i etern. Det påminner mig om att jag måste laga cd-spelaren på kontoret. Då kan jag i alla fall välja vilka 15 låtar som jag ska tvinga mina kollegor att lära sig älska. Man kan ju ta med sig flera olika skivor, men det känns lite överkurs. Har även en spelare ute i kundlokalen (min gamla spelare den också, undrar vem det är som saknat musik här?) Tänk om man skulle ta med sig 2 likadana skivor, och sen försöka synka dem. Vad roligt :)
Eller???
Hoppas det kommer en badmintonkompis hit snart. Får krupp (inte på riktigt, bara en sån där hjärnkrupp) av att inte ha något att göra. Just nu har jag 40 olästa mejl men känner mig inte mogen för att läsa dem. Kommer aldrig känna mig mogen för dem. Vet ju vad det är. Bara ordererkännanden från leverantörer. Men va 17, grejerna kommer väl nån gång. Inte behöver jag ett mejl om att sakerna är på väg. Okej, vissa kunder kanske vill veta när deras efterlängtade varor kommer, men jag säjer med en len Kristina Lugn-röst att vi haft enorma problem med vår internetleverantör, och kan därför inte ge ett exakt besked förrän på fredag (då har jag semester haha)
Nyss ringde det en telefonsäljare hit. Jag svarade "Jahwol" (eller hur det nu stavas, det är tyska!!!) med en stark och auktoritär röst, (inne i huvudet tyckte jag nog att jag liknade Arnold "Terminator" Schwartzenegger lite grann)
Jag vet fortfarande inte vad han ville eller försökte sälja, för det fick han aldrig berätta. Däremot kommer han numera vara en av få säljare som vet massor om Lindab, Lindabs huvudkontor, alla länder vi har fabriker i, hur många anställda vi är i respektive land (inte ens jag vet det, men jag hittade på vartefter jag berättade det för honom) vad vi sysslar med, och hur jag mår rent allmänt.
Lyckos honom alltså. Hans lucky day... Hoppas han antecknade ner alla fakta jag med inlevelse drog för honom. Sen när han skall brilljera på nästa after work genom att dela med sig av sin enorma kunskap om en av världens bästa plåt och ventilationskoncerner (Lindab) så kommer de andra garva sig av stolen eftersom det mesta jag sa var ren lögn. Om de nu vet hur det ligger till i verkligheten d.v.s... Inte ens jag vet ju det... Hm. Kan nån berätta kanske?
Har i alla fall lyckats fördriva 30 minuter av min förmiddag genom att leka halvtysk broiler samtidigt som en telefonsäljare fick väldigt dålig timpenning. Sorry...
.......
Godmorgon snöiga Västerås
7 minuter sen till das arbeit.... No big deal. Mais ca ne fait rien... I´m so f**ing international today....
Halsar vaniljyoghurt direkt ur tetran. Varför sitter inte korken i botten istället? Vet de inte hur långsamt yoghurt rinner? Som om jag hade hela dagen på mig att få ur den sista slatten... Ja, det har jag ju i och för sig.
Vaniljyoghurt med rabarbersmak... Tyckte nog det smakade mer som rabarberyoghurt med vaniljsmak.
Har skottat snö. På sätt och vis ett ganska skönt sätt att få fart på blodet på morgonen. Men det finns många andra bra sätt att vakna till liv på, så det här är liksom bara ett substitut för alla andra onämnbara lekar jag kan komma på.
Imorgon får man i alla fall sova ut. Långledigt. Ska ansa tokbusken på fredag. Till skillnad mot er kvinnor sitter min tokbuske närmast solen. Chaffisen började asgarva när hon såg mig igår, och två kunder kommenterade min frisyr på ett väldigt förnedrande sätt, så jag kände att det var dags att korta av barret en femma eller så. Själv tycker jag det är snyggt när håret står rakt ut åt alla håll och kanter i en perfekt komponerad balans av ovårdad Einsteinkopia.
Tänker bära mössa hela dagen idag...
Hungrig... Det är alldeles för lite köttbullsmacka i vaniljyoghurt. Vem har påstått att yoghurt är en bra frukost? Måste vara ryssen Kefir från Nile City. Parallellyoghurt med Sudden. Oslagbart. Helt plötsligt fick sport en ny innebörd. Novemberkåsan i ett litet akvarium var lite av min tekopp. Sudden forever.... Heja Sudden...
Tar ett litet brejk nu. Måste.... ha...... kaffe....
7 minuter sen till das arbeit.... No big deal. Mais ca ne fait rien... I´m so f**ing international today....
Halsar vaniljyoghurt direkt ur tetran. Varför sitter inte korken i botten istället? Vet de inte hur långsamt yoghurt rinner? Som om jag hade hela dagen på mig att få ur den sista slatten... Ja, det har jag ju i och för sig.
Vaniljyoghurt med rabarbersmak... Tyckte nog det smakade mer som rabarberyoghurt med vaniljsmak.
Har skottat snö. På sätt och vis ett ganska skönt sätt att få fart på blodet på morgonen. Men det finns många andra bra sätt att vakna till liv på, så det här är liksom bara ett substitut för alla andra onämnbara lekar jag kan komma på.
Imorgon får man i alla fall sova ut. Långledigt. Ska ansa tokbusken på fredag. Till skillnad mot er kvinnor sitter min tokbuske närmast solen. Chaffisen började asgarva när hon såg mig igår, och två kunder kommenterade min frisyr på ett väldigt förnedrande sätt, så jag kände att det var dags att korta av barret en femma eller så. Själv tycker jag det är snyggt när håret står rakt ut åt alla håll och kanter i en perfekt komponerad balans av ovårdad Einsteinkopia.
Tänker bära mössa hela dagen idag...
Hungrig... Det är alldeles för lite köttbullsmacka i vaniljyoghurt. Vem har påstått att yoghurt är en bra frukost? Måste vara ryssen Kefir från Nile City. Parallellyoghurt med Sudden. Oslagbart. Helt plötsligt fick sport en ny innebörd. Novemberkåsan i ett litet akvarium var lite av min tekopp. Sudden forever.... Heja Sudden...
Tar ett litet brejk nu. Måste.... ha...... kaffe....
Roadkill Café...
Kan man woka räv?
Vad kostar en frontspoiler till en Audi A3?
Nu har det inte hänt nånting, men igår kväll var det nära att jag hade fått material till en ny pälsmössa med svans.
I Sturgis i South Dakota finns Roadkill Café...
Jag har alltid varit nyfiken på deras meny. Den borde ändras dag för dag. Eller så är den stående menyn Racoon och Mexican... Med dipp...
Det var på hemväg från Kvicksund jag skymtade räven. Jag hade varit och hälsat på några vänner som bjöd på mat. Jag älskar att äta borta. Alla har ju sina specialitéer som de bjuder på. Själv har man ju snöat in på en sorts föda, men nu har jag två nya recept jag måste göra. Jag är ju ett big fan av kyckling, salami, soltorkade tomater, fetaost, creme fraiche. Tänk att jag aldrig har kommit på tanken att röra ihop alla dessa ingredienser själv.
Gillar inte bara att äta borta, att bjuda på mat är också trevligt. Men det är lätt att bli självkritisk. Man vet ju hur det brukar smaka, och har liksom blivit van. Men för någon annan som levt på risgrötstuber och Billys kanske det är en kulinarisk upplevelse utan dess like. "Smakade det verkligen bra?" "Ja, sluta tjöta nu" "Ja, men var det gott då, tyckte du?" "Nej, det smakade kinesapa (internskämt)... Klart som fan att det smakade bra, jag slickar ju till och med på tallriken"...
När det är soprent på bordet, och ingen ligger och spyr på muggen, ja då kan man vara nöjd med kockandet.
Nog för att de kan fejka att det smakde bra, men det är väldigt svårt att fejka att man tar både två och tre gånger av maten. Labero kan, Tobbe trollkarl kan, men de har aldrig ätit hos mig.
Tänk vad mat har blivit viktigt med åren. Ju äldre man blir, desto lättare är det att gå igång på matsnack eller genom att äta gott. Hur var det för 25, 26 år sen? Vad var det som triggade mig då? Ja inte var det en Big Mac eller kebabtallriken på Saffets. (Jo kanske lite då). Däremot kunde jag dregla mig smått fuktskadad på en schysst elgitarr, eller genom att ta ut ett gitarrsolo av KK Downing, Glenn Tipton eller Yngwie Malmsteen. Brudar låg ju en varmt om hjärtat, fast det gör de ju nu med. Men nu heter det kvinnor. En kvinna som matar mig med salamispäckad kycklingfilé samtidigt som Icarus dream med Yngwie går i bakgrunden, ja nu har vi nog fått med det mesta tror jag.
Idag är jag själv på kontoret. Städerskan som fuskstädar och bryter på tyska räknas inte då hon är till föga hjälp vid krissituationer (som när det kommer en kund eller det ringer i någon telefon)(IP, helt värdelöst om du frågar mig).
Är man själv är man även sin egen chef, filialchef, lagerchef, säljchef. Snacka om att de har dålig arbetsmoral. Alla fyra sitter just nu och bloggar istället för att dra in pengar till moderbolaget. Bloggar de inte så dricker de varm choklad eller kaffe. Eller läser motorbörsen.
Vad kostar en frontspoiler till en Audi A3?
Nu har det inte hänt nånting, men igår kväll var det nära att jag hade fått material till en ny pälsmössa med svans.
I Sturgis i South Dakota finns Roadkill Café...
Jag har alltid varit nyfiken på deras meny. Den borde ändras dag för dag. Eller så är den stående menyn Racoon och Mexican... Med dipp...
Det var på hemväg från Kvicksund jag skymtade räven. Jag hade varit och hälsat på några vänner som bjöd på mat. Jag älskar att äta borta. Alla har ju sina specialitéer som de bjuder på. Själv har man ju snöat in på en sorts föda, men nu har jag två nya recept jag måste göra. Jag är ju ett big fan av kyckling, salami, soltorkade tomater, fetaost, creme fraiche. Tänk att jag aldrig har kommit på tanken att röra ihop alla dessa ingredienser själv.
Gillar inte bara att äta borta, att bjuda på mat är också trevligt. Men det är lätt att bli självkritisk. Man vet ju hur det brukar smaka, och har liksom blivit van. Men för någon annan som levt på risgrötstuber och Billys kanske det är en kulinarisk upplevelse utan dess like. "Smakade det verkligen bra?" "Ja, sluta tjöta nu" "Ja, men var det gott då, tyckte du?" "Nej, det smakade kinesapa (internskämt)... Klart som fan att det smakade bra, jag slickar ju till och med på tallriken"...
När det är soprent på bordet, och ingen ligger och spyr på muggen, ja då kan man vara nöjd med kockandet.
Nog för att de kan fejka att det smakde bra, men det är väldigt svårt att fejka att man tar både två och tre gånger av maten. Labero kan, Tobbe trollkarl kan, men de har aldrig ätit hos mig.
Tänk vad mat har blivit viktigt med åren. Ju äldre man blir, desto lättare är det att gå igång på matsnack eller genom att äta gott. Hur var det för 25, 26 år sen? Vad var det som triggade mig då? Ja inte var det en Big Mac eller kebabtallriken på Saffets. (Jo kanske lite då). Däremot kunde jag dregla mig smått fuktskadad på en schysst elgitarr, eller genom att ta ut ett gitarrsolo av KK Downing, Glenn Tipton eller Yngwie Malmsteen. Brudar låg ju en varmt om hjärtat, fast det gör de ju nu med. Men nu heter det kvinnor. En kvinna som matar mig med salamispäckad kycklingfilé samtidigt som Icarus dream med Yngwie går i bakgrunden, ja nu har vi nog fått med det mesta tror jag.
Idag är jag själv på kontoret. Städerskan som fuskstädar och bryter på tyska räknas inte då hon är till föga hjälp vid krissituationer (som när det kommer en kund eller det ringer i någon telefon)(IP, helt värdelöst om du frågar mig).
Är man själv är man även sin egen chef, filialchef, lagerchef, säljchef. Snacka om att de har dålig arbetsmoral. Alla fyra sitter just nu och bloggar istället för att dra in pengar till moderbolaget. Bloggar de inte så dricker de varm choklad eller kaffe. Eller läser motorbörsen.
Sälen. Snö. Kallt. AntiOlsson...
Om man inte hittar till Söderåsvägen 8A i Sälen, är det en godtagbar orsak till att inte åka dit?
Har checkat med hitta.se, men resultatlöst. Vill verkligen inte åka på kickoff om 10 dagar. Snacka om att jag har blivit bekväm.
Sätter en kanelbulle (krullalfa, kringel-a) på att det är 25 minusgrader i pisten. Blåsa kommer det också att göra. Kan man basta i 4 dygn? Hur många liter vätska går det åt då? (notera att jag inte skrev öl...)
Konferens, my ass... Hur många av er har verkligen varit på en "konferens" där man gått igenom viktiga saker? Alla vet ju att minnet är lika kort som en Nepalesisk minidvärg och att allt som säjs försvinner samtidigt som första 5,2:an knäpps upp.
För ett år sen var jag i Danmark på "konferens". Innan mötet så åt vi lunch på Jensens Böffhus eller hur fan man stavar det på Danska/Svenska. En stor stark där var 75cl. Bra start på dagen...
Mötet hölls på Danska. Men va i.... Det språket kan ju inte ens danskar förstå. Ever....
Jag satt längst fram..... När jag för 5 gången började snarka (man blir trött av det danska språket och öl) så fick jag säja åt personen bakom mig, att så fort jag började tippa åt nåt håll, så skulle hon sparka till min stolsrygg.
Efter ytterliggare 5 gångers påbörjad snark, och en kvinnlig mötesdeltagare med en svart stortå, en trasig sko och en räkning på en söndersparkad stol, så var "konferensen" slut.
Ärligt talat så minns jag inte varför jag befann mig i Danmark. Kan ha varit jobbrelaterat, eftersom jag fick en jacka som det stod Lindab på...
Borde fortsätta jobba lite, ringa runt till några fabriker, men tydligen så orkar de inte svara under lunchtid. Skönt för mig, då kan jag blogga/sms:a/fika/spela spel online/ fundera över sånt som man funderar på när man har 15 minuter över/ mejla....
Vad händer om man inte puffar tillbaka på fejan? Brakar hela systemet samman då? Blir jag ensam ansvarig för en Europeisk kollaps, där ingen kan förutspå utgången? Vågar jag chansa? Vad skulle ni ha gjort?
Längtar till Barcelona.... Inte för att jag har nåt inbokat, men nånstans måste väl även jag få längta?
Har checkat med hitta.se, men resultatlöst. Vill verkligen inte åka på kickoff om 10 dagar. Snacka om att jag har blivit bekväm.
Sätter en kanelbulle (krullalfa, kringel-a) på att det är 25 minusgrader i pisten. Blåsa kommer det också att göra. Kan man basta i 4 dygn? Hur många liter vätska går det åt då? (notera att jag inte skrev öl...)
Konferens, my ass... Hur många av er har verkligen varit på en "konferens" där man gått igenom viktiga saker? Alla vet ju att minnet är lika kort som en Nepalesisk minidvärg och att allt som säjs försvinner samtidigt som första 5,2:an knäpps upp.
För ett år sen var jag i Danmark på "konferens". Innan mötet så åt vi lunch på Jensens Böffhus eller hur fan man stavar det på Danska/Svenska. En stor stark där var 75cl. Bra start på dagen...
Mötet hölls på Danska. Men va i.... Det språket kan ju inte ens danskar förstå. Ever....
Jag satt längst fram..... När jag för 5 gången började snarka (man blir trött av det danska språket och öl) så fick jag säja åt personen bakom mig, att så fort jag började tippa åt nåt håll, så skulle hon sparka till min stolsrygg.
Efter ytterliggare 5 gångers påbörjad snark, och en kvinnlig mötesdeltagare med en svart stortå, en trasig sko och en räkning på en söndersparkad stol, så var "konferensen" slut.
Ärligt talat så minns jag inte varför jag befann mig i Danmark. Kan ha varit jobbrelaterat, eftersom jag fick en jacka som det stod Lindab på...
Borde fortsätta jobba lite, ringa runt till några fabriker, men tydligen så orkar de inte svara under lunchtid. Skönt för mig, då kan jag blogga/sms:a/fika/spela spel online/ fundera över sånt som man funderar på när man har 15 minuter över/ mejla....
Vad händer om man inte puffar tillbaka på fejan? Brakar hela systemet samman då? Blir jag ensam ansvarig för en Europeisk kollaps, där ingen kan förutspå utgången? Vågar jag chansa? Vad skulle ni ha gjort?
Längtar till Barcelona.... Inte för att jag har nåt inbokat, men nånstans måste väl även jag få längta?
Nu börjar vi på nytt...
Äntligen kan vi alla lägga 2010 bakom oss. Allt är preskriberat. Precis allt. "Nej!!! Det där gjorde jag förra året, så det gills inte"
Kom ihåg det nu... "Det gills inte"... Det ska jag köra med så fort det blir jobbigt.
Vad gör jag här? Sitter på kontoret och har inte haft en enda kund hittills. Vi är tre stycken stackars arbetare som får dra det stora lasset av att göra precis ingenting när den fjärde medarbetaren ligger hemma och snarkar i takt med den där stora farfarsklockan (eller mormors/systers/brylling) som har hållt mig vaken de gånger jag har sovit över där pga rafinerade sockerarter i mitt blodomlopp.
Ibland kan det vara värt att gå 11 km bara man får sova ett par timmar i total tystnad.
Åter till dagens göromål...
1: Dricka kaffe
2: Dricka varm choklad
3: Säljer två par vinterhandskar. Wow liksom...
Vad gör man? Rotar febrilt i alla virrgångar och ologiskt dragna nervbanor i hjärnan för att se om det finns något att blogga om. Har kommit av mig lite.
Hade en liten trevlig "familjetillställning" på nyårsafton. Med familj menar jag de vänner som står mig nära, eller de som har en familj. 9 matgäster till att börja med. Jag och P hade hjälpts åt att fixa med maten. Sagolikt god förrätt bestående av den exotiska fisken lax, de exotiska krypen räkor, och de otippade tillbehören creme fraiche, majjo, citron, rom, rödlök, vitlök, bensin, salt och peppar.....
En ska bort... Skämtade bara lite, så ni inte somnar till helt...
Glömde rostat bröd.... Klippta i den ovanliga formen cirkel... Fint ska det vara på nyårsafton...
Dagen till ära så bjöds det på något så äckligt som kantarellstuvning. Fy fan vad jag tycker svamp smakar illa, så det visar verkligen hur mycket jag gillar mina vänner. Svamphelvetena blandades med stekfläsk och alla mögliga ostar jag fann i kylskåpet, sen smetades röran uppepå fläskfiléer och rullades in i smördeg. Lite á la Per Moberg, fast han gjorde på ett annat vis, med andra ingredienser...
Den här kvällen serverade vi en gorgonzolasås som inte hade bränt fast i botten. Den smakade gorgonzola, inte flamberat teflon. Spännande... Omväxlande... Ej cancerogent... Fast det vet man ju egentligen inte. Allt är väl cancerogent, bara man trycker i sig tillräckliga mängder.
4 askar Aladdin.. Är det cancerogent? Eller bara ogent? Sista asken ligger halväten på vardagsrumsbordet. Personligt rekord. Har ledsnat lite på choklad (trodde jag aldrig skulle få skriva det)...
Men ett lager till ska jag väl kunna pressa i mig. Till och med den lilla biten som smakar kaffe.
Snart bär det iväg till en kund. Va??? Ville han att jag skulle komma och räkna på ett jobb? Kan inte tro mina små söta öron (som nån påstod att de klämdes fast fel i födseln.... Suck...)
Jag får väl åka till kunden då, hoppas han har lite fika att bjucka på. Inte för att jag är så sugen, men att snacka jobb... Hallå? Det är ju måndag....
Blev å andra sidan lite sugen på en snöskoter. Ska visst vara kul och sånt. Men vart kör man här? En snöskoter borde vara ett schysst komplement till motorcykel. Hoppas jag inte får ett ryck och råkar köpa en sån. Hur man än gör måste man ju frakta den på släp till och från det ställe där man kan köra, och jag har inte ens en dragkrok på bilen, och ännu mindre ett släp. Helt plötsligt känns det hopplöst.
Dammsuger blocket efter trumset istället. Hur kommer det sig att jag gillar saker som låter illa? Hur kommer det sig att folk inte tar bort annonserna när varan är såld?
Gick förbi min granne igår. Hon stod ute och grillade korv, eller skulle iaf göra det senare, grillen var på. Inne i radhuset gick hennes mamma och syster. Det kändes lite i luften (den som osade grillkol) att grannen räknade ner timmarna tills hon blev av med dem. Ännu ett exempel på att det är väldigt få familjer som är helylle, normala, sunda....
Varför är det så svårt att ha lite Bullerbykänsla på riktigt? Inte undra på att det bokstavligen kryllar av vita lyckopiller precis överallt. Och efter alla storhelger säljs de enbart i storpack.
Ska ta fram min grill jag med. Gott. Minns jag rätt står den någonstans under snön. Jag tänker inte bjuda min mamma eller syster. Jag har iofs ingen syster, men hade jag det hade hon fått stanna hemma. Man väljer aldrig sin släkt. Man dras med den, i ur och skur. Bästa sättet är nog att flytta. Långt bort. Nackdelen är att när de väl kommer och hälsar på, så blir de kvar alldeles för länge.
Vet flera andra jag hellre ser hemma hos mig på grillkväll....
Nu... Måste jag åka och terrorisera min näst bästa kund...
So long...
Kom ihåg det nu... "Det gills inte"... Det ska jag köra med så fort det blir jobbigt.
Vad gör jag här? Sitter på kontoret och har inte haft en enda kund hittills. Vi är tre stycken stackars arbetare som får dra det stora lasset av att göra precis ingenting när den fjärde medarbetaren ligger hemma och snarkar i takt med den där stora farfarsklockan (eller mormors/systers/brylling) som har hållt mig vaken de gånger jag har sovit över där pga rafinerade sockerarter i mitt blodomlopp.
Ibland kan det vara värt att gå 11 km bara man får sova ett par timmar i total tystnad.
Åter till dagens göromål...
1: Dricka kaffe
2: Dricka varm choklad
3: Säljer två par vinterhandskar. Wow liksom...
Vad gör man? Rotar febrilt i alla virrgångar och ologiskt dragna nervbanor i hjärnan för att se om det finns något att blogga om. Har kommit av mig lite.
Hade en liten trevlig "familjetillställning" på nyårsafton. Med familj menar jag de vänner som står mig nära, eller de som har en familj. 9 matgäster till att börja med. Jag och P hade hjälpts åt att fixa med maten. Sagolikt god förrätt bestående av den exotiska fisken lax, de exotiska krypen räkor, och de otippade tillbehören creme fraiche, majjo, citron, rom, rödlök, vitlök, bensin, salt och peppar.....
En ska bort... Skämtade bara lite, så ni inte somnar till helt...
Glömde rostat bröd.... Klippta i den ovanliga formen cirkel... Fint ska det vara på nyårsafton...
Dagen till ära så bjöds det på något så äckligt som kantarellstuvning. Fy fan vad jag tycker svamp smakar illa, så det visar verkligen hur mycket jag gillar mina vänner. Svamphelvetena blandades med stekfläsk och alla mögliga ostar jag fann i kylskåpet, sen smetades röran uppepå fläskfiléer och rullades in i smördeg. Lite á la Per Moberg, fast han gjorde på ett annat vis, med andra ingredienser...
Den här kvällen serverade vi en gorgonzolasås som inte hade bränt fast i botten. Den smakade gorgonzola, inte flamberat teflon. Spännande... Omväxlande... Ej cancerogent... Fast det vet man ju egentligen inte. Allt är väl cancerogent, bara man trycker i sig tillräckliga mängder.
4 askar Aladdin.. Är det cancerogent? Eller bara ogent? Sista asken ligger halväten på vardagsrumsbordet. Personligt rekord. Har ledsnat lite på choklad (trodde jag aldrig skulle få skriva det)...
Men ett lager till ska jag väl kunna pressa i mig. Till och med den lilla biten som smakar kaffe.
Snart bär det iväg till en kund. Va??? Ville han att jag skulle komma och räkna på ett jobb? Kan inte tro mina små söta öron (som nån påstod att de klämdes fast fel i födseln.... Suck...)
Jag får väl åka till kunden då, hoppas han har lite fika att bjucka på. Inte för att jag är så sugen, men att snacka jobb... Hallå? Det är ju måndag....
Blev å andra sidan lite sugen på en snöskoter. Ska visst vara kul och sånt. Men vart kör man här? En snöskoter borde vara ett schysst komplement till motorcykel. Hoppas jag inte får ett ryck och råkar köpa en sån. Hur man än gör måste man ju frakta den på släp till och från det ställe där man kan köra, och jag har inte ens en dragkrok på bilen, och ännu mindre ett släp. Helt plötsligt känns det hopplöst.
Dammsuger blocket efter trumset istället. Hur kommer det sig att jag gillar saker som låter illa? Hur kommer det sig att folk inte tar bort annonserna när varan är såld?
Gick förbi min granne igår. Hon stod ute och grillade korv, eller skulle iaf göra det senare, grillen var på. Inne i radhuset gick hennes mamma och syster. Det kändes lite i luften (den som osade grillkol) att grannen räknade ner timmarna tills hon blev av med dem. Ännu ett exempel på att det är väldigt få familjer som är helylle, normala, sunda....
Varför är det så svårt att ha lite Bullerbykänsla på riktigt? Inte undra på att det bokstavligen kryllar av vita lyckopiller precis överallt. Och efter alla storhelger säljs de enbart i storpack.
Ska ta fram min grill jag med. Gott. Minns jag rätt står den någonstans under snön. Jag tänker inte bjuda min mamma eller syster. Jag har iofs ingen syster, men hade jag det hade hon fått stanna hemma. Man väljer aldrig sin släkt. Man dras med den, i ur och skur. Bästa sättet är nog att flytta. Långt bort. Nackdelen är att när de väl kommer och hälsar på, så blir de kvar alldeles för länge.
Vet flera andra jag hellre ser hemma hos mig på grillkväll....
Nu... Måste jag åka och terrorisera min näst bästa kund...
So long...
